En HUBER till - har jag nu fått vad jag vill?

HUBER 8hk -

När sommaren bara hade börjat det här året var vi med i en sensationell internationell affär. På en internationell annons sajt läser vi om en Huber självgående ånglokomobil från 1889-90* som är till salu för ett mycket tilltalande pris. Den är ansedd som den näst äldsta av HUBERS bevarade självgångare och i av den minsta storleken om endast 8 hk. Endast en självgående lokomobil av HUBERS tillverkning som är äldre, är känd. Dock finns det ett antal av de vanliga transportabla lokomobilerna vars tillverkningsnummer är lägre och därmed gör dem till äldre.  (* 1891 var det akutella tillverkningsåret har det senare visat sig)

Huber 8 från 1891 ser ut ungefär som på bilden här. Denna är
av allt att döma aningen yngre men den duger som illustration. 

 Känd sedan tidigare 
Vi kände till denna lilla 8 hästare sedan tidigare, då den varit omskriven för ca tre år sedan då den kom loss från ett Museum i New Hampshire i östra nord USA. Efter 50 år av Törnrosa sömn köptes den av en Kanadensisk samlare som lyckades få loss den framför näsan på alla Huber freaks, i sitt sydliga grannland USA. Dess skick och kondition redogjordes för och vi imponerades då över vad vi läste. Sällsamt måste det vara att komma över en så gammal maskin i ett så fantastiskt skick. Det kan bara ske där borta, tänker man, för där har det ju funnits så mycket mera och där finns ju de där dolda ladorna, som vi inte har förutsättningar för här. ( Ovetande om den Torps Lokomobil från 1888, jag skulle köpa senare under hösten på väg till Målilla )
Nu hamnade denna HUBER raritet i Kanada vilket tydligt syntes i diskussionerna på nätet. Eller rättare sagt brist på offentliga reaktioner. Här fanns det folk som bevakat den i årtionden men som nu plötsligt fick se den gå i en helt annan riktning. Locket lades i stort sett på och de som visste något ville inte vara med längre, Så surt var det. Sicka sura rönnbär det var den gången.

Till salu igen

Det var nu dags för nästa sensation, då den låg till försäljning för öppen ridå, utannonserad till fast pris. Inte var det Ebay eller andra upplåsta sajter med allt i form av registrering och nipper som där är. Nej en vanlig annons i ett forum för likasinnade, så att även vi, Vi på andra sidan "jorl-klotet" kunde vara med. 

Det var tisdag morgon och den var utlagd söndagkväll. Således hade den legat ute ett dygn när jag läste den annonsen. Jag läste annonsen en gång, gnuggade ögonen, kollade lite om jag hade förstått rätt, och så skrev jag mitt köpesvar till annonsen, kort och bestämt, utan vidare tanke på att begära ytterligare information eller mer bilder. "- Om denna lokomobilen är till salu nu, för detta pris, köper jag den NU - ni kan anse den som såld"   Håller tillbaka fingret ett ögonblick vågar inte vänta längre, utan sänd,……

Sedan går jag ner till morgon trötta pojkar i verkstaden och väcker upp dom med den sensationella nyheten att,  Jag just köpt en HUBER till, denna gång i Kanada.

Detta, ser ni alla är näst intill Flintas skapelse. Så krum och oäven
så man undrar om den verkligen är konstruerad och inte en HPD

 Snabbt svar
Får inom en liten stund ett svar som är över all förväntan. Saken var klar, köpet genomfört genom att vi accepterat det begärda priset. OjOj oj!!!

Detta var jänkarna inte med på. Efter 1 dag på nätet hade inte alla läst annonsen ens, och de som hade läst och var intresserade tog sig tid att söka mer info och bilder? Det går ju inte an. Det var ju inte tid för sådant tragglande om man ville försäkra sig.




Så nu var den såld igen!  -Denna gång overseas. - Darn ,...they take them all those Europeans!  Så var  innebörden i de kommentarer som föll efter att det blev mer allmänt känt att denna gamla raritet nu skulle även den skeppas ut, " over the pond". Och visst jag kan förstå den bitterhet många känner när maskiner som de vet om sedan barnsben eller är intresserade av  säljs iväg. Problematiken är dock inte ensidig utan sådant sker hela tiden åt alla håll och vi har varit inne på det förut.

Jag kände mig Happy, Med att ha köpt en av de absolut minsta självgångarna att hitta, och från 1891, som det skulle visa sig. I ett skick som nu enligt alla beskrivningar är helt OK eller bättre. Att plocka hem en riktigt gammal självgångare har länge varit min önskan.
Om någon händelsevis skulle ha en uppfattning om, och ev vilja uttrycka sin uppfattning om maskinens skönhet eller utseende exteriört så är den frågan uppe för diskussion. Hubers lokomobiler med sin
returtubpanna är ALLTID en fråga som är aktuell. Har alltid varit och förmodligen kommer så att vara.
 

Här i helbild denna vår Huber nu fortfarande kvar i Kanada. Sensationellt köp på många sätt och en pärla i samlingen. Det korta taket från anno dazumal är ersatt med en mer praktisk överbyggnad a´la HUBER av  senare dato, så som det senare oftast såg ut. 

                        .................ooooooooooooooo00000ooooooooooooooo.................

Några enklare grejor som skorsten saknas men den skall vi lätt och gärna snickra ihop. Något lite mindre annat men pannan är i väldigt fint skick.  Hm,..Inga problem då?  -Jo nu måste den ju hem också, ifrån Kanada, det har vi inte löst ännu. Problemet ligger i att fylla en container så att inte bara denna lilla manick skickas i en egen kub, ty det torde vara ganska oekonomiskt. Därför  måste vi hitta något lämpligt att stuva in därtill. Någon som har ett "demand" för någon gammal JD, HP eller så, kanske vi kan skaffa en och stuva in den i burken.Så upplösningen på den här historien är att vänta först längre fram.

Men jag undrar om jag inte tangerar fars rekord där i Runtorp mellan Pårud och Tvärskog, då han köpte en lokomobil fortare än mor ens han att äta upp ett äpple. Något jag bloggat om tidigare på denna länk.
Hur fort köper man en lokomobil