14 feb. 2013


Sommarhälsning från Kullabygden


Vi nyligen fick denna rent underbara bild från Fredrik Zachow på den 8/16 Junior som han renoverade klart under förra vintern. Vidstående bild visar det skick som den överfördes till Fredrik för några årsedan.
Traktorn kom till RUBENS från Bengt Lauréns samling, och har varit i tjänst på  Hålltorps Egendom söder om Lidköping. Den byttes in efter kriget av dåvarande firman Traktor Laurén och genom Bengt Lauréns magkänsla för sparsamhet (eller affärer?) så sparades den  jämte ett flertal andra då unika traktorer. Samlingen på Värmagården i Fullösa vanvårdades under lång tid då de under hela 1950 och 60 talen stod ute i vid  magasinet i anslutning till "Parken" som de gamle på Wärmagården uttryckte det. Det var  Bengts föräldrar Maja och Folke Lauren som då vakade över Bengts traktorer, då Bengt själv fanns i Stockholm och skötte firman som det då hette. 1996 införlivades större delen av traktorerna med RUBENS. Traktorn har sedan några år varit på långtidslån till Kullabygdens Lantbruksmuseum där omvandlingen har varit total. Vi har ju tidigare redogjort för renoveringen men låter här alla åtnjuta resultatet och möjligen förnimma en känsla av sommar med denna vy.
Modellen brukar betecknas som den sista kedjedrivna IH modellen tillverkad 1917-22. I europa kallas den för 8-16 Junior, men annonserades faktiskt till en början så som en Mogul. I hemlandet USA är inte  benämningen Junior använd utan där heter den international 8/16. Idag ofta med tillägget "sloping hood "  för att inte förväxlas med  den tidigare encylindriga  modellen av MOGUL 8/16.
  

6 feb. 2013

KRIMONs Fram och Bak - ingen lätt sak?

  
Vad är fram och bak på en KRIMO

 
Mitt sätt att se det
I min beskrivning betraktas motorn som fram
där framvagn och dragstång är placerade.
Att fram var fram och det mitt emot var bak, visade sig inte vara så självklart som jag först tänkte. I min skrivning för att beskriva de olika utvecklingssteg som skett hos KRIMO motorn använde jag helt enkelt som metod att uttrycka mig, Fram och Bak, och utifrån det ange Höger eller Vänster sida på motorn. Utgångspunkten var för mig alldeles självklar, en transportabel motor och den färdriktning motorn transporterades. Det vill säga den ända där dragstång, framaxeln och framhjul är belägna, är att betrakta som fram på motorn. Med andra ord att vevaxeln och svänghjul är i fram på motorn. Höger och vänster må ses utifrån detta på det sätt som man svänger vänster eller höger. Enkelt och naturligt tyckte jag, men fick mothugg från en av  våra mer tongivande samlarkollegor.

                                                                    ........ooo0ooo.....


En stationär motor har ingen självklar frampart
utan fram är, där tändkulan är, menade min
antagonist
Inte alls - Vad är det som säger det?
Hur kan du komma fram till detta, varför är det självklart, vem bestämmer det, var frågeställarens invändning.
-Min stationära KRIMO som inte har ett hjulunderställ, utan står på ett gjutet fundament ser jag som att framändan är där tändkulan är. 
Det hjälpte inte att jag förklarade  hur jag tänkte  och att den stationära motorn som  för övrigt är likadan som den transportabla, var att betrakta  på samma sätt som en transportabel. Vevaxeln fram och tändkulan bak.




Liten Gallupp ger olika svar 
Redan 1910 anges i andra och tredje stycket
Beijers syn på fram och bak
Förstod inte varför det blev så komplicerat först men efter en dialog med  min antagonist så började jag själv undra. För att se hur hållbara mina argument var, gjordes en enkel liten Gallupp undersökning till ett antal vänner och samlarkollegor.  Det har nu blivit 16 st som svarat på frågan om vad som de anser är fram och bak på en KRIMO motor. Då jag fick 2 svar av dessa som tyckte enligt den andra åsikten och ytterligare 2 som inte kunde bestämma vilket, var så kvar 10 på min sida av saken. Men saken blev inte avgjord med det för kanske det var något i min fråga som fick frammanat det svaret?

Samtida beskrivning avgör
Ett par framförde den goda iden att konsultera samtidsdokument och skrivningar i saken. Någon anförde att han läst att fram var vevaxeländan, varför jag önskade bevis för det. Inom kort kommer svaren.
Redan 1910 anges med stor tydlighet att Beijers anser motorns fram var Vevaxeländan.  I andra stycket beskrivs hur veven lutar 45 grader framåt och sedan i tredje stycket instrueras för start att Svänghjulet vrids hastigt bakåt.  Då maskinen startas för en klockvis rotationsriktining, eller medsols, så skulle saken kunna vara avgjord. 
Men vi sökte efter fler svar och i beskrivning över TORPS motorn kan vi läsa nedanstående.  "Antages att kolven befinner sig i sitt främre läge (närmast vevaxeln)"   Genom detta anser jag att  frågan är avgjord.
Ingen anledning att betrakta den stationära motorn annorlunda än som om den vore transportabel finns heller att finna i dessa båda urkunder, då de båda refererar till motorns arbets sätt och konstruktion.

 I en beskrivning över TORPS motorn från 1923, framgår med största önskvärda tydlighet att  vevaxeländan är fram