29 nov. 2010

1885 - Hur kunde det bli så här


Ibland faller saker och ting på plats.
Naturligtvis har vi olika visioner i vårat samlande allihop. Men ett är nog säkert att efter ett tag så skapar vi oss ett mål, en målbild eller vision om vi så vill. Visst den ändras hela tiden men där är ändå en grundstomme och under mina yngre år irriterades jag lite över att det inte gick att hitta någon av dessa riktigt gamla lokomobilerna. Nä inte trodde jag väl att vi skulle springa på någon i stil med Munktells från 1861 som står på Tekniska museet i Stockholm, men vi kunde väl åtminstånde hitta nån före 1890 talet.

Kristinehamns lokomobil no 49 tillverkad 1885
Och så händer det, och då skriver vi anno 1973, tror jag det var. En man vid namn J.V.Åström på Bjurtjärns gård norr om Kristinehamn hör av sig och hävdar att han har en lokomobil tillverkad vid den mekaniska verkstaden ifrån just nämnda ort. Nä det kan inte vara möjligt, vi hade aldrig hört om dom och det lät så konstigt på beskrivningen han gjorde av maskinen.
Nu fick jag inte chansen att vara med vid det tillfället som Far och Mor rätar ut frågetecknen men J.V. Åström, han hade reda på sig och det var precis som han hävdade. Där i sågen på Bjurtjärns gård, stod det en Kristinehamns tillverkad lokomobil med tillverkningsnummer 49. Det klart att Far köpte den priset var underordnat och dessutom i alla fall inte förhandlingsbart. Lokomobil Nr 49 var såld ny, till Storfors bruk i Januari 1886.

1885 års Munktells Express lokomobil
Kommer vi in på 1980 talet så är det mycket som händer och bl.a. kommer jag i kontakt med ägaren till en Munktells Lokomobil från 1885, en Express lokomobil av den allra minsta modellen.
Nu hoppar jag över den långa tiden innan vi fick chansen att förvärnva den men för inte så många år sedan kom den in under våra vingar. Nu kändes det bra, den lokomobilen var efterlängtad och ett ypperligt komplement till den tidigare relativt kompletta Munktells samlingen.







Torps 4 hk FENIX lokomobil från1885
Så i fjol under den bästa av alla årstider, sommaren 2009, får vi möjlighet att förvärva Sven Hagelbergs, lilla sköna Torps Lokomobil, från samma tid 1885. Den var ju vida känd och mycket visad av vår vän, profilen Sven Hagelberg. En liten,.. Nej, en stor överraskning egentligen att det blev, och just som och när det blev.  

För att återanknyta till rubriken med att sammanfatta, 1885. Ja det är faktiskt så, att alla tre är tillverkade det året,
Munktells, Express 4 nom hk den mista av dem typen,
Torps Mek Verk, FENIX, 1885, om 4 nom hk och den minsta modellen.
Kristinehamns Mek Verk, såld som den första det året i jan 1886, vilket kvalificerar den för 1885 som tillverknings år likaväl. Med 6 nom hk är den den minsta modellen i den firmans lokomobilserie. 
På så vis finns i hallen en representant för de tre största Svenska tillverkarna från samma år, minsta modellen av respektive och alla tre är i synnerligen gott skick. Denna trio är över förväntan och ställda mål men visst är det egendomligt när det därutöver egentligen inte finns så mycket mer.    

28 nov. 2010

"Kveck i Truten"

Även om RUBENS är en relativt gammal verksamhet i sammanhanget maskinmuseer med ungefär 48 år, så finns det en verklighet dessförinnan. En verklighet iform av det dagliga arbetet där maskinerna vi samlar och nostalgiserar över, var vardagen och ibland rena nymodigheten. Följande historia utspelar sig i slutet av 1930 talet, faktiskt precis på ort och ställe för Rubens verksamhet idag . 
Lantbrukaren E Nilsson var lite mer än bara bonde, han var bygdens stora fornforskare och antikvarie och han var företagsam på en rad olika sätt. Bl.a. hade han skaffat lastbil så som ett tydligt bevis på entrepenörskap. Men därtill var E. Nilsson känd för att vara enormt "kveck i truten" som vi brukar uttrycka det när någon ger svar på tal lite utöver det vanliga. Det finns ett antal historier bevarade över hans slagkraftighet.
Läget är det att han nu gett upp bonneriet och styckat av ett tomt i kalvahagen och där byggt ett  hus i två våningar. Åkeriet hade nu utvecklats så hans entrepenörskap även kom att sköta väghållningen. Det innebar att vissa investeringar var nödvändiga och fordonsparken måste moderniseras. Därför inköptes en Svedala motorvägvält och en Bitvargen Väghyvel. Kraftfulla investeringar nu av Nilsson med nytt hus och utökad maskinpark, vilket naturligtvis blev föremål för "prat på böjda" 
Till saken hör att den nya tvåvåningsvillan låg alldeles i vägkanten intill riksvägen, Riks 6an, som det då hette, och när Nilsson gick ut på balkongen så såg han bokstavligt talat rakt ner på trafiken. Trafiken ja den var ju av en helt annan art än den man just byggt bort med den nya motorvägen en km längre österut. Här var det  trafik iform av både cyklister och hästskjutsar med en och annan sporadisk bil som brummade fram på grusvägen. Det gick alldeles utmärkt att bara stanna på vägen och börja samspråka med den nya fastighets innehavaren så som nu skedde när bygdens auktionsropare stannar vid Nilssons nya villa. På balkongen finns E.Nilsson som i strumpelästen står och lapar i sig lite vårens solsken och samtalet glider från senaste auktionsfyndet som Nilsson gjort till beröm för den fina villan och så vidare till investeringarna i vält och väghyvel. Auktionsroparen silar inte orden utan på sitt vanliga breda sätt lägger ord för tanke och beskriver frågande utvecklingen som om det nu är tänkt,    "allså ha'ru nu tänkt å änna, rent å skrapa te'däk penga"  - Ja vars för all'del dä blir dä ju, å du, du fortsätter å gapa te'däk dina, svarar Nilsson.
Roligt? 
Ja vi kan ju pröva med ytterligare ett annat helt lokalt händelseförlopp. Det har berättats mig att det faktiskt skedde exakt där infarten till Museet är idag. Det är även denna gång på vårkanten och en av ortens större åkare, Borrells i Götene, har en chaufför som håller undan lite för mycket för en mötande skjuts varför framhjulet skjunker ner och bilen hamnar lätt i diket. Med skyffeln till hands är det ingen större sak att gräva lite för att jämna till och backa upp igen, så chauffören uppmärksammar först inte E.Nilsson, som bara står där i sin rock och sina träskor. 
Natrurligtvis hade E Nilsson uppmärksammat vad som skett utanför rumsfönstret och begett sig ut för att inspektera.
E.Nilsson var ju känd så Borrells chaufför blev väl lite generad inför händelsen mitt utanför Nilssons. Ingen säger något så stämningen blir än mer pinsam och för att råda bot på det så säger chauffören efter en stund till Nilsson, "Finer jord i har här ute i Vättlösa"   Omedelbart replikerat Nilsson "- Ja vars för aller del, bara en finge han'a i fre så" 

27 nov. 2010

Vinter till vilken nytta?





Snö är inget bra. Det är bara till besvär och elände. Några minusgrader kan jag acceptera för det kan man ju ha fördel av men snön ger oss bara merarbete. Jag tycker att alla de som går omkring och ojar sig eller till och med liksom jublar över hur fint och mysigt det är kan ta och skotta undan skiten då. Människan är inte gjord för snö. Jag är inte i alla fall anpassad till snö. Maskiner och teknik är också i ständig strid mot vinter och snö, det hör inte ihop då det tär på grejorna.
Nu har vi haft snö i en vecka och jag är heltrött på det redan, kanske ett efterhäng sedan förra vintern?

Gud bevare Konungen, Töväder och vårens okända Fynd

Tore Blom

25 nov. 2010

Gammal Bild - Lokomobilen från Halltorp?

Har fått ovanstående foto på en Munktells självgående lokomobil tillhörandes Halltorps Tröskförening.
En bild på ett komplett tröskset med Munktells press och tröskverk i släptåg. Jag har inte klart för mig var bilden kom ifrån och än mindre vet jag något om den specifika maskinens identitet, plats eller personer.  Kanske någon av er kan hjälpa till?

Maskinen ovan är av allt att döma en SK4 mellan storleken av de tre tillverkade. Sk4 modellen om 24 hk var den vanligase modellen och det är därför i detta lägen meningslöst att försöka gissa på vilket tillverknings nummer maskinen har.

Trodde ett tag att det var vår maskin nedan, som är på bilden men så är det nog inte. På kartan över den Småländska östkusten kan vi följa kustvägen söder ut från Kalmar mot Karlskrona och hittar då ett Halltorp efter ca 4 mil där maskinen uppges vara hemmahörande.  Det är ju dock inte det Halltorp som åsyftas i "Österhult och Halltorps tröskförening" som en gång var ägare av vår maskin. Den tröskföreningen var ju lokaliserad längre norrut strax norr om Tvärskog på vägen mot S:t Sigfrid och Trekanten.
Vid närmare studie av bilderna så kan man faktiskt se att det inte är samma maskin eller ens samma storlek då vår maskin är den större modellen typ SK6.

                                                                                     foto;  Sören Lindkilde


Vår Munktells lokomobil no 5605 från 1914 som en gång har tillhört Österhult och Halltorps Tröskförening norr om Tvärskog - väster on Ljungbyholm. Här i full aktion med en bogserad väghyvel i Målilla Hembygdspark för några årsedan.

5 - Till Salu - CAV pumpar

Då vi har annonserat  ut några CAV pumpar och alla söker DPA nr så lägger jag ut här bilder med resp DPAnr så att alla kan se.
Jag har uppfattat att dessa pumpar är genomgångna på ODALs verkstad i Skövde där de var med när vi köpte allt där. Det har nu stått stilla i kanske 10 år så om de har fastnat eller så vet jag inte. Kan inget om pumparna men kan svara på frågor av den      art som går att se. I övrigt vågar jag inte lova något.  Klicka på bilderna så blir de större.  Välkomna att höra av er om ni är intresserade eller undrar  / Tore Blom


  

                                

24 nov. 2010

LÄSVÄRT

Verkstadsindustrin på Gotland - från bröderna Graham till Skidcar

Redan inledningsvis vill jag starkt rekomendera mina läsare att skaffa den bok.

Boken är på 224 sidor A4 inbunden.  Pris; 180:-
Fullt komplett med bilder, tabeller och referenser.

Den kan införskaffas från,  http://www.stenvalls.com/shop/


Fick idag mitt ex av boken och visst blir man som teknikhistoriker mer än glad när ett så här fint arbete kommer fram och blir publicerat. Detta fantastiska verk med en så komplett och djupgående annalys av industriutvecklingen skulle man önska från fler håll.

Ok, inget om traktorer eller tändkulemotorer i denna teknikhistoria men allt det som föregått den epoken och så mycket fakta och referenser att man som generellt intresserad, blir mer än nog försedd med information om Gotlands mekaniska verkstäder. När man går igenom skrivningarna undrar man om det verkligen går att hitta något ytterligare att tillföra.

Visste du att det på Gotland, funnits två lokomobiltillverkare varav den ena var landets 4e största? eller att landets sågverksindustri nog kan påstås börjat där? 
Naturligtvis en hel del om järnvägar.

Det är en källa att ösa ur och speciellt är det beaktansvärt att Gotlands historieskrivning nu även har fått ett teknikhistorisk perspektiv. 

Tack till Martin Ragnar och Christer Ahlberg.

Kolla gärna på  http://www.sockerslottet.se  Martin Ragnars egen websida som vittnar om hans imponerande kapacitet.

23 nov. 2010

Blod är tjockare än vatten

Blod är tjockare än vatten
Hittade detta foto från 1994, och kanske skall jag inte gå det förbi utan att redogöra för hur jag blev vid denna unika traktor. Förstår att det många som som kan berätta liknande historier men det hindrar mig inte att berätta min. Framför allt inte då berättelsen nu är historia och ger mig sådan tillfredställelse. Den representerar spänning i flera skikt och är en triumf in min samlargärning men visst är jag medveten om att den har en baksida, bl.a.för vissa lokala intressen så som det alltid blir. Hur som helst var det en ren och snygg affär så ingen belastning kan läggas på mig.

NOHAB traktor från Trollhättan. Den enda bevarade.
 - Jaså NOHAB´en,  den står där nere bakom matkällaren, men den är inte till salu.

Ägaren som hade påbörjat kvällen står i bara skjortan på fartstubron och pekar ut rikningen där traktorn skall finnas. 
Händelse förloppet är utdraget och omfattar hela 20 år, med början en vårkväll 1974, då vi är iväg Far och Bror och jag själv till en närbelägen ort för att se på en gammal svarv far var intresserad av. Svarven var av den digniteten att den var inte tillräckligt ny för att användas eller gammal för att uppsamlas så intresset avtog i det ögonblick vi såg den. Ägaren till Svarven undrade naturligtvis över vårt samlande och frågade om vi kanske var intresserade av en gammal motorcyckel hans farbror hade haft med sig från USA. Den är en 1907 hävdade han. Hm,.. intresserade kan vi väl alltid vara så det bar iväg till föräldra stället där m-cyckeln skulle finnas. Och mycket riktigt längst upp på rännet till ett hönseri stod en mycket gammal motorcyckel komplett utan motor. Den är på magasin blev svaret och så var det. Nja,.. priset var ju något obekvämt högt tyckte far så det var ingen affär den kvällen. Men kanske ni är intresserade av en gammal traktor då?  Ja titta kan vi ju alltid göra svarar vi och nu har det börjat att skymma ute. Vi kommer fram till gården där traktorn skall finnas och visst får vi titta. Igen visar det sig att  tipset är 100 procent korrekt och ibland hallonbuskar och nässlor trampar vi  oss runt klenoden. Roströd och nedsjunken står den gamle oxen. Att de hade gjort traktorer hade jag tidigare aldrig hört men traktorkunskaperna var betydligt mindre i början på 70 talet

Nåväl inte till salu, bara att tacka för titten och där kunde det ju ha slutat. Och gjorde så med på sätt och vis. Men ändå inte riktigt, då sporadiska kontakter förekom och ägaren var hos oss vid ett par tillfällen. Vid samtliga tillfällen "erbjöd jag mig att köpa den" men han avvisade alltid lika troget som han dåligt dålde sin förtjusning över vår åtrå till hans klenod. Emellertid var han inte helt overksam utan engagerade några traktorgurus lokalt som fick igång den och körde med den lokalt vid några tillfällen. Någon av dessa evenemang lyckades jag inte få uppleva, men i och med detta så bedömnde man ju möjligheten till förvärv vara i avtagande. Hur som helst så lade sig nyhetens behag och traktorn vart igen ståendes på gårdsplanen. Vid en senare kontakt i 1994 frågade jag om det var dags att sälja traktorn till oss nu kanske? Och till min förvåning blir svaret, -att kan det vara, du får komma ner och titta på den. Nu har jag inte sagt något till Far utan åker iväg och får ur mig ett pris. Jag vill ju så gärna ha den. Han ser på mig säger; -Det var ett j...  bra bud må jag säga, men hur det än är så måste jag ju fråga mågen om de vill köpa den, ja de får allt betala det du bjudit för nu har de fått till räckligt av mig, men barnbarna är ju intresserade och blod är ju tjockare än vatten. Du får höra av dig på onsdag. Nu kändes det som om affären började kana mig ur händerna så jag lägger  ytterligare ett bud, ett högre bud för att liksom gjuta fast mitt intresse vid traktorn.  Därmed har jag gjort vad jag kan i den här affären. 
Onsdag kommer och jag kontaktar ägaren och är egentligen inte speciellt hoppfull att mågen verkligen släpper ifrån sig en sådan raritet. Dessbättre möts jag av en harkling i luren och orden -Den är din du kan komma och hämta den!  Saken var klar lastbilen fram plank och balk på och iväg. Väl lastad och klart frågar jag vad mågen hade sagt eftersom han inte nappade utan lät den bli såld. Han ser på mig och säger -Ja vet du vad han sa till mig, jo han sade,  Du svärfar tror du jag är så J... dum, så jag går på att någon har bjudit så mycket för den traktorn, ,,det sa han, så han ska inte ha den.  
Med en traktor som väger 2.8 ton och är 4 meter lång är inte en liten lastbil som lastar 2,4 ton något bra verktyg att köra hem den på. I synnerhet inte när flaket bara är 4 meter och bakaxel mitt under flaket. Sådana förutsättningar ger ordenlitgt baklass med hela fjäderpaketet i bott en så flaket står stum på gummukutsarna. Framvagnen hänger i luften så resan fick ske på bara på småvägar i ca 40 km /tim och E20 beträddes inte mer än kanske 200 meter. Jag skrev Triumf i inledningen och tvekar när jag läser det men visst var det en triumf att komma hem till fader Ruben och ha traktorn på lasset. Huur,.. bar,.. du dig åt för att få loss den? blev hans kommentar.  Blod må vara tjockare än vatten men den gången blev det blodpropp.

Och Motorcykeln då, hur gick det med den?  Jo visst vi köpte den men det är en annan historia.
 

22 nov. 2010

Gammal Bild - IHC Junior 8-16

Ytterligare en gammal bild - denna gång på en traktor typ IHC Junior 8-16.
Denna modell kom att bli den sista av International Harvesters kedjedrivna modeller. Introducerad 1917 och tillverkad t.o.m. 1922. Till Sverige kom det uppskattningsvis 150 st modell Junior. Hur många av dessa som överlevde intill våra dagar är okänt men ca 5-6 st exemplar är kända hos olika samlare.  



Junior traktorn var en relativt modern traktor när den introducerades jämnfört med de föregående traktormodellerna. Även om traktorn fortfarande är en rambygd modell så finns det nu under huven en 4 cylindrig motor, och mått och dimmensioner som var i tiden. Det mest karakteristiska draget för denna modell var den lutande motorhuven med kylet bakom motorn precis framför förarplatsen. En konstruktion i stil med IHC lastbilar från samma tid.
Borta är de en och två cylindriga motorerna med utvändiga svänghjul som vi ser på de tidigare traktormodeller som Mogul och Titan. Naturligtvis finns remskivan kvar för att driva tröskverket med, och under 1919 introducerades PTO eller kraftuttag bakåt som möjliggjorde drift av bindare och liknande direkt från traktorn. Med med kraftuttag bakåt för drivning av bindare fick man en konkurransfördel genom att bindarna kunde förses med drivning som underlättade framkomligheten. Även om IHC Junior 8-16 är ansedd som den första traktorn med kraftuttag, bör det nog ses främst som ett bevis för att IH här var marknadsledande på området, då den innovationen inte nådde sitt verkliga genombrott förän flera år efteråt. Utvecklingen var snabb vid den här tiden och Juniorn ersattes 1922 med en ännu modernare modell benämnd 15-30 och året efter följd av en något mindre och mer välkänd modell, McCormick-Deering10-20.

20 nov. 2010

Gammal Bild - Ångtröskan


Nu har jag en gammal fin bild att delge er. På en ångtröska till vilken jag skrev en bildtext långt tidigare. Jag har misshandlad bilden något i den meningen att jag ljusat den så att maskinen blir tydlig. Det sker på bekostnad av detaljerna i bakgrunden bl.a. annat höjden jag nämner i beskrivningen. Naturligtvis är kommentarer välkomna.

Ångtröskan

Bilder på ”ångtröskan” förekommer ju emellanåt men denna bild återger händelsen utifrån maskinen bakom det hela. Ångmaskinen eller lokomobilen här, är ju motorn i sammanhanget och i detta fallet är det en självgående lokomobil från 1907. Vi kan se det på konstruktionen om man har den kännedomen. Tillverkad i Eskilstuna, på Munktells Mekaniska Verkstad, landets största och förmodligen bästa tillverkare. Där har man lång erfarenhet av lokomobiler men de självgående har man bara gjort i några år och då efter amerikansk förlaga. Det var naturligtvis enklare att bara kopiera. Lokomobilen har en enda cylinder som ger 25hk. Det är tillräckligt för att driva ett 3 ½ fots tröskverkjämte en halmpress. Halmpressen skymtar i bakom tröskan. Om de båda senare också är Munktells vet vi inte, andra fabrikat var vanliga och det var inte så noga med kombinationen

Det brukar gå åt mycket folk vid tröskan, men vi ser bara 8 på bilden, varav en är maskinisten som poserar med eldspettet i näven, som är ett viktigt verktyg för honom. Maskinisten är här kanske den viktigaste personen, kan han inte elda så ångan räcker till orkar inte maskinen. Tröskan rensar inte bra och det blir kanske stopp i arbetet. Två man gömmer sig bakom sädeslasset till höger i bild. Varför undrar man? är de bara blyga eller har fotografen styrt om inför fotograferingen.
Tre personer finns på tröskan. Det är en man och två kvinnor.De enda kvinnorna på bilden. De tre skall mata tröskan genom att skära isär kärvarna och mata ner nekerna ovanifrån då detta är ett övermatat verk. En man står på vagnen och levererar kärvarna till kvinnorna på tröskan vi ser honom i bild framför lokomobilen. Den 8;e mannen hanterar säckarna med den urtröskade säden, honom ser vi bakom vagnarna invid tröskverket. Den ena vagnen är tom kanske är det på den som sädessäckarna skall köras fram till magasinet. Där vidtager det styva jobbet med att bära upp dem på övre våningen.
Den andra vagnen är vattenvagnen. Det går åt mycket vatten. 5 trätunnor med vatten finns framkörda. Nu gäller det att vara försiktig och inte spilla då det skall räcka helst hela dagen. Än så länge visar manometern, eller tryckmätaren bara 4 kg ångtryck ungefär, kanske man inte kommit igång riktigt ännu, Kanske är det därför det inte är fler människor med på bilden. Maskinen eldas med ved. Det ligger stora vedklumpar på marken hitom maskinen. Vi känner inte till varken tid eller rum för händelsen, men ser att det är lövträd man eldar vilket får mig att gissa att scenen är sydsvensk. En större höjd tornar upp sig i bakgrunden är det kanske Hallandsåsen? Men det kan också någon annan av Skånes höga ryggar.  Kanske är det någon som vet bättre?  Jag tippar på tiden kring 1920. 

Tore Blom
Rubens Maskinhistoriska Samlingar

19 nov. 2010

Omöjligt att sova

Ibland är det bara omöjligt att sova. Det är så mycket som trycker på så det går bara inte. Att då ta sig fram till datorn och gå igenom lite bilder är ett bra sätt att invänta nästa sömnperiod.
Denna Forsviks tillverkade Fenix motor, är en av de bilder som jag sorterade rätt just nu och jag är rätt övertygad om att det är flera med mig som njuter av den skapelsen. 



Att samla är i mycket en fråga om att äga för oss. Detta att ha en sådan och därtill en sådan som då kompletterar den föregående som  på så vis skapar ett behov av ytterligare en, är ständigt återkommande. En Horisontal FENIX tillhör just den kategorin som saknades och verkligen att den har varit frånvarande länge i vår samlarbild. Under de 48 år som vi varit med har vi aldrig vare sig sett eller hört om någon annan än denna, frånsett de bilder vi sett i Forsviks kataloger och andra trycksaker. Vad  är det som då är så speciellt med den då undrar någon? och kanske är det just det att den är så ovanlig som är en del av grejen. Naturligtvis att den är tillverkad vid Forsvik Bruk, lokalt beläget vid Karlsborg på "rätt" sida om vättern spelar ju roll. Vi har ett flertal stående Forsviksmotorer så det är just denna version av den horisontala motorn Fenix vi behövde. Ja eller kanske ändå inte, för det har ju fungerat länge utan men så dök motorn upp och då skriker den tomma platsen högt över att bli bejakad.
Motorn är i sig trevlig, i form av en Mitz & Weiss kopia, precis som Avance motorn och Saras motorn från Born i Dalarna. Därmed har den en given plats i samlingarna både på längden och tvären. Tillverknings nummer och hkr finns angivet men något årtal var man rädd för att sätta dit så när den är tillverkad vet vi inte. Men någonstans kring 1904-6 är nog inte så galet gissat. Historien bakom motorn är modern då den tidigare och äldre historiken är dold i det förgångna. Den nutida historien är enligt uppgift att motorn kom fram under en vedhög för några år sedan uppe i Vredstorp söder om Örebro. En i samlarsvängen ambitiös samlarkollega hade så turen att komma i kontakt med den nya ägaren till fastigheten som just grävt fram den och förvärvade motorn. Den blev föremål för delvis renovering för att ingå i kollegans bas samling. När Rubens så frestade med det rätta bytet var motorn inte lika fast längre utan denna motor som aldrig skulle säljas kom loss och hamnade i sitt rätta sammanhang.

Vet någon något mer eller någon annan så hör av er
Tore Blom

15 nov. 2010

2 - Till Salu - Deutz delar

När jag ändå är igång så låt mig få annonsera ut lite Deutz grejor. 
Vi vet inte vad det hör till men vi låter bilderna tala. Där är i alla fall tre (3) helt nya toppar till en luftkyld.
En hel låda med Böcker, och en trave med packningar bla. 
Det är minst en hel pall med grejor. Närmare besked kan vi lämna vid intresse.
Vi vill ha 6000:- + moms
Tore Blom svarar på era frågor  0511-50535  info@rubens.se






Bloggen en DIALOG

Bloggen en DIALOG
 
I ambitionen att  bättre kommunicera med våra besökare  på nätet och i samlingarna tror vi att eventuellt detta media kan hjälpa oss.
 
Och visst kan det därför vara lämpligt att just göra en efterlysning.
Det är på det viset att vi har gjort en detaljstudie på tändkulemotorer tillverkade under namn som Beijer, Göta och Målilla. Det är ett arbete som vi kommer att redovisa i Tändkulans Vänners tidning Tändkulan under Januari.
 
Under det arbetet kom vi av naturliga skäl in på nya frågeställningar som rör Beijers motorer men också KRIMO och deras Champion sålda produktion. Och  genom det anslaget så kommer Sandbäcken motorerna in arbetet genom de "Herkules" kopior som tillverkades i  av de båda motorföretagen i Kristdala.
 
Många är frågorna och svaren svåra att finna. 
 
Vi vill därför ha hjälp med att  lista KRIMO Motorer och väldigt gärna med Champion skylt.  Vi söker således informationen på motorskylten i första hand inte nödvändigtvis  vem som har motorn eller var den finns. 
 
Detsamma gäller så för Sandbäcken motorerna.
 
Om det finns kända årtal för inköp och leverans är det  MYCKET VIKTIGT.  Det är uppgifter som inte lär stå på skyltarna utan torde finnas i annat sammanhang som tex noteringar i intruktionsböcker och korrespondans?
 
Hör mycket  gärna av er på något sätt  om ni har information att delge oss eller  om ni vill fråga oss något.
 
Tore Blom

8 nov. 2010

Nu bloggar vi!

Välkommen till att läsa senaste nytt från Rubens Maskinhistoriska Samlingar i Götene!
Läs mer om oss på http://www.rubens.se/