8 okt. 2013

Nytt tak på Kran - var inte gjort på dan

Halmstads Nya Värkstads AB.  1916
Kajkran  från Mariestad 


När hamnen i Mariestad inte längre ville ha kvar kranen och kosta på den underhåll, skänktes den till RUBENS. Nu är det många årsedan, riktigt hur många vet jag inte med vi pratar 90 tal i alla fall. Sedan dess har den stått där uppställ men slak kranarm under en ek. Ja, eken var då inte så värst mycket högre än kranen på den tiden kranen kom på plats, men det är ju som sagt några årsedan och trän de växer ju varje år. Så denna sommar kom en del av papptaket att blåsa av och hamna på gräsmattan, och därmed visste man att klockan var slagen. Vi måste lägga om taket.

 


Visst har vi dragit på det, så det har hunnit att bli höst men idag rev vi av delar av papptaket och kapade takpanelen som nertill var upprutten. Taket var ju snart kapat och för att kunna skarva till den nya beklädnaden så lade vi till en regel. När väl halva taket var uppsågat så gavs en unik möjlighet att fota maskineriet. Vi ser att det är rätt inkapslat maskineri (som väl var för maskinisterna) och inte så mycket att se på i vanlig mening. Vi som hägrar för Flintas teknik med öppna kuggväxlar, stakar och stänger som rör sig har inte mycket att hämta här inne. Liteh high tech av sin tid detta väl, 1916.

Jag vet inte varför men på något sätt kommer det automatiskt in små ändringar. Det är ju tydligt att kanterna tar stryk först varför även ytterbrädorna måste bytas. Det är ju viktigt att man har något att fästa den nya pappen i. Man ser tidigare brister och att det går att förbättra så lite bredare överfall på sims och öfs planeras för. I övrigt inga större förändringar. Taket som ligger nu är säkert ditlagt för ett antal årsedan, 1950 tal skulle jag gissa. Det är ju inte original i alla fall det kan man se. Ett ackords arbete utan tvekan. Det är knappt att det är spikat, och de få spikar som där är är ju inte mycket större än "sellaspik" Sellaspik är per vår definition, spånspik i en klenare version, typ den man spikade sillådorna med förr. Men vem minns det idag, ingen av er som läser detta förmodar jag, så ta det som en lektion om spik. Att det legat kvar när det tagit i och blåst  där i hamna i Mariestad kan man fundera över.

Vi fick på panelen, eller råsponten som jag uttrycker det innan det blev sen eftermiddag och regnet kom. Presenningen var då lyckligtvis redan överdragen. Vi får lov att fortsätta i nästa vecka, och sedan står det sig troligen ytterligare en generation. Därutöver skulle den behöva både skrapas och målas men det har vi inga resurser till för ögonblicket. Målet var att rädda den från skrot, och det ordnade vi, och med tak på så lär det bli så ett bra tag till.

Nedan en bild på taket sedan arbetet avslutats.  Det kom genast regn som ville testa fallet, höstlöv och ekollon som lade sig på, så säg det som varar nytt någon lägre tid. Med tjär kladdet  mot den vita ytan ser det kanske lite kladdigt ut men heller lite tjära utanför skarven än vatten som tränger in. Och förresten är detta enda gången någon kommer åt att se taket ovanifrån.  Nöjd och belåten kan jag plocka in verktygen.





5 okt. 2013

C.Holmbergs skylt - är Kult

Att Carl Holmbergs Mek Werk. var prisat - det har denna skylten visat

 

Denna underbara skylt med Carl Holmbergs medaljsamling på är ett  rart tillskott i vårt "subsamleri".
Skylten som är tillverkad i Gjutjärn håller ca måtten 450 x 700 och återger inte mindre än 37 medaljsidor av vunna utmärkelser under åren fram till 1894. Skylten ropades in på en nätauktion och kom från ett hem för en före detta anställd på företaget. Var exakt skylten ursprungligen varit monterad eller avsedd för känner ingen till. Kanske det finns bilder på den i något arkiv? Vilket eventuellt inte skulle förvåna mig.

Carl Holmbergs Mekaniska Werkstad, var under alla tider en av Lunds största mekaniska verkstäder och startades 1864 av just Carl Holmberg. Företaget lades ner 1942.

Rubens har inte någon större ansamling av Carl Holmbergs maskiner men spontant så tänker man på den lilla fina horisontella ångmaskinen från Harlösa Bränneri. Ytterligare några enheter  finns det förvisso men mest relaterar man Carl Holmbergs med armaturer av olika slag. Ångvisslor, smörjapparater, säkerhetsventiler kranar, injektorer och motsvarande garnityr, är det som företaget är mest känt för.






3 okt. 2013

Del 3 - Bygger på paraden - Åsljunga blir nr 20 i raden

Så har det nu skett
I konsekvens till tidigare bloggar så kan vi idag fullfölja den serien då vi nu har fått motta Pannboken för Munktells lokomobil nr 5788. I tidigare bloggar har vi redogjort för hur vi köpte och bärgade maskinen 1971, och hur pannboken blev efter och hur Lars Eliasson, genom vår blogg hittade rätt. Se nedan länkar till tidigare delar i denna story. 
Del 2 Åsljunga blir nr 20 i raden
Del 1 Åsljunga blir nr 20 i raden
Claes brevid den -
Lars Eliasson, son till förra ägaren av lokomobilen tog vara på pannboken och idag 42 år senare överlämnades den.

Lars Eliasson minns lokomobilen som hämtades från hans fars sågverk då för drygt 40 årsedan. Vart den köptes osv fanns ju inte kvar i minnet men genom vårt bloggande lokaliserades Rubens och pannboken kan så äntligen följa maskinen. Idag 42 år senare överlämnas den till Reine Blom, en sonson till Ruben Blom, och en av de aktiva vid Rubens Maskinhistoriska samlingar. 


Här ser du ritning på pannan och de beräkningar som ligger till grund för det godkända arbetsångtrycket, säger Lars Eliasson till Reine Blom vid den snabba genomgången av besiktningsboken.


Vad finns då där
I boken fördes anteckningar om skick och kondition vid den årliga besiktningen, och förutom den grannlaga informationen ger det upplysningar om ägare och framförallt lokaliseringen under årens lopp. Första besiktningen skedde  den 21 Mars 1922, och besiktningsman var Ivar Nibell, Ingeniör vid Södra Sveriges ångpanneförening
Lokomobilen var då belägen i Björstorp, Wittsjö Socken, Emmaljunga. Den sista registrerade besiktningen som är antecknad i boken sker i Mars 1949. Den var då fortfarande godkänd för högsta möjliga tryck 7 kg, med säkerhetsventilerna nedsatta till 6,8 kg.


Så varsågod nu Rubens pojkar, här är boken och ta nu väl hand om den och maskinen, uppmanar Lars Eliasson vid överlämnandet av denna historiska arvedel.











Märkligt märke

Egendomligt märke 

Här är märket rätt med facklorna uppåt





Det  underliga märket för Brandförsäkring med  anmärkningsvärd stavning
Nyligen erhöll vi ett märke som visat sig vara lite märkligt om vitsen kan accepteras. Det är i sig inte så inte så märkvärdigt då det är gjutet i bly eller någon annan motsvarande mjuk legering, utan det är kompositionen som förbryllar. Nu har vi ingen som helst erfarenhet av Brandförsäkringsmärke så bakgrunden till detta ornament känner vi inte till. Kanske det var tänkt att fästa på väggen som ett bevis, på att fastigheten var Brandförsäkrad? Det är den enklaste spekulationen jag kan komma på. Märket som har måtten 200 x 200 mm består av en rund platta, en tallrik, försedd med en lagerkrans runt om och ett ornament av facklor och  band. Ser närmast ut som en vapensköld. 

Texten upp och ner med felstavning som alla ser 

Texten var det första jag lade noterade då det Står just Brand försäkrings Märcke, stavat med, ck? Undertecknad stavar illa emellanåt men detta var väl grovt. Nu visade jag det för en av våra närmaste som genast gjorde anmärkningen att de hade dessutom vänt hela ornamentet upp och ner? -Det är ju facklor så kallade  Risfaschimer, sammanbundna och de torde ju vara på det hållet, säger han och vänder på skylten. Ja minsann, att man har vänt hela paketet upp och ner när man lagt i texten, oj så fel det kan bli, haha,..  Nu vet man inte om det är ett lekfullt misstag eller en vargunge i ett större sammanhang där flera andra riktiga märken gjutits upp? Intressant vore att veta om där finns andra  märken av den här typen lika fel eller rättvända, rätt eller felstavade? Märket kommer ifrån Skåne kanske södra delen eller Österlen, om det är så att det är något lokalt??

 

 

 

Tillägg torsd  131003 fm 9:20 

Objektsnr:191774430 Vart tipsad om ovanstående som ligger på tradera för ögonblicket. I det närmaste identisk så troligen kan det vara som Leif  föreslår i sin kommentar, eller något?

Vi vet väl inget om detta märket heller men säkert finns det någon?

  


 

 





2 okt. 2013

Isbrytaren III eller senare TUG - Far köpte den me - visste inte ett dugg

Som ett tillägg till bloggen om besöket från Motala Industrimuseets här 30 sept ( Länk till Bloggen ) så tillför vi en bild på maskinen från Isbrytaren III eller TUG som den senare var mer känd som, under sin tid som värmefartyg i Ryahamnen. Vi kom kontakt med maskinen genom att far köpte ångmaskinen i kronans vattentransportfartyg UNDEN som då låg utanför Donsö. Faktorimuseet i Eskilstuna köpte pannan som reservpanna. Någonting blev galet vid urtagningen där i Landskrona varför det pockades på Fars uppmärksamhet. Han måtte fara där ner och då fann han denna maskin där på kajen och köpte den med. Det var bra av jobbat av Far.  Kanske man skall nämna för den mindre initierade att det är en compound ångmaskin  som väger ca 16-18 ton. Övrig information ser ni på nästa bild som återger maskinskylten som hänger på maskinen ute i hallen.               Skylten med informationen är bygd på den information vi fick av John E Persson som besökte oss för ett par årsedan. Det var bra, så att vi fick lite kött på benen. Det är ju väldigt kul när det kommer folk som både kan om specifika maskiner, och ännu roligare är det när de varit med på eller vid den maskinen just. Det är ju en erfarenhet som av naturliga skäl är övergående och snart, är det bara inte så mer.