17 juni 2011

Greasted 2011 - 4. GOOD MORNING


"Good Morning" -  "Morning"  är den överväldigande öppningsfrasen man möts av så fort man kikar ut från husvagnen. Det kvittar hur tidigt man klämmer sig ut så står det alltid någon hurtig Engelsman, Holländare eller Danske utanför och kollar dig. Man undrar om dessa morron tidiga människor inte tog del i aktiviteterna dagen och kvällen innan enär de så hurtigt hejar på det minsta tecken på liv från sina camping grannar. Nödig är man så det svir, men ett trevligt leende måste man kosta på sig på vägen till toa. -Jaså bor dom där, och där sitter Uno med flygmotorn och dricker kaffe, osv osv. Efter bara någon dag så känns man igen eller, kanske det bara är att alla är så vänliga i morron solens sken.  



Först ut var Pihl. Plockar fram gasolen och börja att värma på Lanzen,
sen är det tid att vakna till. Kisande med tvångsöppna ögon ser han mig
 och funderar över om jag möjligen kan se något i den där lille gluggen som
kamera linsen utgör. Han har själv hela Danmark framför sina ögon men ser
knappt var han går. Men starta Lanzen det gör han så lätt, om så vore i sin döe
sömn. För en liten tändkula på 20 hk är inget för en motordrake från Kristdala.
 Emellertid drömde han hela natten om att få köra CASE lokomobilen men det är
det ingen som vet om ännu.

Med initialgöromålen avklarade så styrs det upp mot mat-tältet för morgenmål. Frukost det äter människorna i detta främmande land först till lunch? Så här dags klockan 8-9 på morron är allt lungt och fridfullt. Enstaka skramlanden med eldjärn och kolskyfflar hörs sporadiskt i bakgrunden som vittnar om att dagen är i antågande. Du lyfter blicken och ser att en tunn rökpelare styr upp mot himlen från dina grannnars maskiner, och likaså där borta! Det känns som om man ligger lite efter, men det är en känsla som snabbt försvinner när ytterligare ett "Go moorgen, Robins" ( betyder God Morgon Rubens) hörs bakifrån. Glada vänliga funktionärer hälsar igång "di Svenske". Ansiktena känns igen från tidigare år, och några vänliga och väderrelaterade fraser växlas i all hast. Så är fyren igång även här och efter ca 30 sekunder har den första röken letat sig upp i skorstenen. Nystanet av träull brinner bra och är ypperligt att tända i, men en fet vit rök avslöjar vad jag tänt med för alla initierade. 




Någon halvtimme före utsatt tid dyker alltid de första besökarna upp men med föregående kvälls hyvlings resultat liggandes framför maskin behöver de inte bli besvikna. Alla, går fram och tar i träullen, klämmer och känner, lyfter mot näsan och drar in aromen av torrtallen från Töreboda. Ser på oss innanför inhägnaden, mumlar något vår herre inte ville vi skulle förstå, efter projektet med Babels torn. (1 Mos 11:1-9 ) Genom erfarenhet från gårdagens alla möten, så svarar jag spontant på frågan, Vad det var brukt till? förvissad om att det var, vad vår besökare undrade över. Han verkar nöjd med svaret kastar ifrån sig träullen och går vidare. Själv vänder jag om ett halvvarv och fångar upp ett par andra intresserade och så håller man på i ett par dagar.

  
"De sitter som svalorna"
Här bara tre, men en rad av 5 var det inte ovanligt att där satt. Ett gäng tändstiftsprydda ryggar på rad satt där och myste så som man gjort i ca 150 år numera. Att samlas vid lokomobilen är en naturlig och harmonisk sammlingsplats. Är ni rädda om den gemenskapen ni visade prov på under pingsten, så kan ni sitta där och mysa många gånger till. Tack för trevlig samvaro och hjälp med hyvlingen vänner. 


16 juni 2011

Greasted 2011 - 3. Fint väder är en bra start, så allt kom av i högsta fart.




Lite sömnigt men otroligt spännande var det att vakna upp på morron efter
 en natt i bilen. Nu hade vi att organisera avlastningen och då gäller det att
fånga någon traktor som hjälper till. Munktells lokomobilen var för första
gången i Danmark även om Rubens varit medverkande sedan år 2000.

Vackert lass kom det från närbelägna kullabygdens Lantbruksmuseum,
som var med för första gången. Zachow och team har här precis fått av
Marshall lokomobil och Titanen. Kvar på trailern är Hart-Parr traktorn 
som en gång stod som ett vrak i Rya, Lindesberg  

Zachows lilla Marshall lokomobil var perfekt för träullshyveln. Men den måste varit
 svåreldad då det trots 3-4 maskinister ändå inte var mer än 1,5-2 kg ångtryck efter
ett par timmars eldande?  Men det var väl en version av "de många kockarnas soppa"
Hörde också det talades om "Myseldning" och harmoniskt var det nog på bänken
bakom maskin alltid.


På lördag eftermiddag var vi igång med gaten öppen från 3 på eftermiddagen
till 10 på kvällen lyckades man pressa in 4000 pers redan första dagen 

En panorama vy över vårt område, med inslag av en ångvält och lokomobil
från en holländsk deltagare.


15 juni 2011

Greasted 2011 - 2 Att lasten är fast kollas vid första rast


Under nästan konstant regnande lastades maskinerna på den inhyrda trailern under Fredagen. Vi hade att först bygga upp vinschramen så att vi kunde dra på grejorna med trucken då det saknas vinsch på släpet.
Med en vajer och några block bröt vi vajern så att draget kunde ske vid sidan av fordonet. Detta arbete tog  större delen av dagen så vi kom inte iväg förrän vid 6 på kvällen. Nere i Danmark var vi därför först vid 2 på natten så det blev till att sova i bilen för oss de timmar som var kvar tills solen väckte oss på morronen.


Att Lanzen är med, det kollar Edvin för den är han angelägen om.
Den ger en möjlighet att åka när lilla kärran är medså det är omtyckt.

Strax innan Kungsbacka är det rast och vila och här skymtar ekipagen
emellan björkarna. Träullshyveln kärran och varmluftmaskin var med på  
Ategon som här är ifatt trailern efter att den kom iväg en stund senare.

14 juni 2011

Greasted 2011 - 1 Maskinfest när den är som bäst


Så är vi tillbaka från en helt enastående Pingsthelg i Greasted utanför Helsingör. Det har varit fantastisk treff med en underbar bredd på maskinfronten härligt väder en imponerande publikmängd och framförallt en underbar gemenskap. Här bara helt kort en bild från RUBENS medhavda maskiner. Träullshyveln, Case och Munktells lokomobilerna jämte varmluftmaskinen. Vi hade därutöver med Lanz traktorn. Intresset för våra grejor var stort både från den generella publiken och andra internationella medverkande. Kanske var det just denna känslan av att ha något att visa upp som gjorde att det kändes som kanske den bästa av alla träffar? Kanske var det det faktum att vi denna gång i mycket gjorde gemensam sak med Kullabygdens Lantbruksmuseum, genom Fredrik Zachow och hans glada gäng jämte vår hedersgäst, motorentusiasten Pihl från Kristdala. Återkommer om detta liksom ytterligare rapport från Veterantreffen i Greasted.
Nu är man så trött då det frestar på att ha roligt.

Fler bilder på
http://www.veterantraef.dk/270/

10 juni 2011

I randig dräkt med nummer på - de kämpa väl i vår täkt de två


Trots den förestående Danmarksresan så skulle kvällen innehålla ett gruppbesök. Det var vårt lokala industrivaruhus som hade en kundansamling och på så vis fick vi en anledning att elda upp våra maskiner ytterligare en gång innan vi lastar. Först måste vi ju få chansen att visa samlingarna och berätta lite om höjdpunkterna i både samlandet och bland de teknikhistoriska landviningarna. Vi blir naturligtvis avbrutna av visslanden och ett livligt ståhej utanför när två lokomobiler rullar in på gården. Det ger tillfälle att avvika ett ögonblick för upphämtning av arbetskomandot inför den förestående krossningen. Lerduveskytte och mat var så och på programmet så ingen behövde gå hungrig hem.



Case lokomobilen var snart på plats med remmen pålagd så när pojkarna
var på plats stod arbetet inte att vänta. Stenarna faller snällt i gapet på
krossen som sväljer utan hejd.


I tvärrandiga uniformer väl numrerade genomförde de inkallde sitt värv väl.
Krossen har en jämn matning och med rutin från övningen den tidigare
kvällen i veckan går det som ett hejsan.  



Återfärden för fångarna blandades upp med intresserade åskådare.
Samordnade transporter har nu även lanserats av regimen.

7 juni 2011

Nu besiktigat och klart - känns underbart.

"Då säger vi det, driftsprov klockan 13.00 på tisdag den 7 Juni" 
Javisst vi eldar inför eftermiddagsejoren men inte att han hade ro att vänta vår käre besiktningsman, utan redan kl 12 sharp var han på plats "with a demand for more presssure" Men jag kan ta lite kaffen medan ni eldar, lugnar han ner det hela.


Ja den är ju helt fantastisk det är den. Men säkerhetsventilerna du köpt de
 måste vara hemskt förstora eller?  Och visst verkar de det, men vi får
justera det under hand genom att köpa hem ett par "rimliga" eller korrekta från
USA Vår lokala VVS butik skakade bara på huvudet när jag ville ha hjälp
 att dimensionera andra ventiler så där finns inget att hämta.

Först ut av de två är Casen, och inte helt medvilligt var han med på noterna. Men det ordnar sig och  lite extra strul brukar det ju vara inan vi hittar rätt med hans instrument till våra anslag. Igen gör sig tidsskillanden påmind, med 1904 teknik gentemot 2011. Ja allt var väl inte beroende på det utan även helt nya säkerhetsventiler kan uppträda lite tveksamt. Men tillslut så blåste han så öronskydden nästan flög av. 
Injektorerna de arbetade enkelt och någon mekanisk matarpump finns ju ingen så därmed var det hela över.

Munktellarn är en gammal erfarenhet och det brukar gå helt smärtfritt. Pump och injektorer är enkla att hantera men nu dhade injektorn stått och småläckt lite under hela uppeldningen så matarvattnet var varmti tendertanken.  Injektorn var het så den fräste när vi sprutade på lite vatten. Sådant går bara inte men det finns hjälp även där.  Fram med slangen och fyll upp tendertanken ordentligt så blir det kallt nog för injektorn att lyfta upp vattnet och väl komen igång så skjuver han in vatten så det står härligt till.



Så här ser det ut när Rune Månsson från INSPECTA kolla säkerhetsventilerna.
På behagligt avstång kikandes uppåt inväntar han att det skall blåsa. Först den
ena sedan den andra varpå vire och sigill stadsfäster tryck och kontroll 


Att testa säkerhetsventilerna på munktellarn är inte möjligt utan att hålla igen och blockera den ena. De sitter ju i samma hus så det går inte att avgöra vilken av dem sm blåser utan detta grepp. Men klossar och regel för ändamålet finns sedan 30 år på spikregeln i hallen varför det är ganska enkelt. Maskinnen ventiler är underbar, de fräser lite innan de går igång, vilket kan vara nog så skrämmande, men så hörs slutligen hur tonläget sjunker och med ett plopp är det tyst igen.   


Här en bild på processen med att blockera den ena för att se när den
andra blåser och vise versa. För den oinvigde så är säkerhetsventilerna
de som sitter längst upp på domen

6 juni 2011

Med Danmark i sikte

Helgens övningar har varit tama, med fysik frånvaro, i form av kalaser barnledigheter och div andra orsaker. Dagens extrema värme gjorde att verksamheten antog en snigelfart men med det mesta under kontroll så kan vi lugna ner oss kanske? 


Munktellarn tar sin plats när den kommer inomhus. Träullshyveln i förgrunden sedd från baksidan. Den kommer i Danmark att drivas av Zachows lilla Marshall lokomobil.

I morgon Tisdag kl 13.00  kommer besiktningsman för att göra driftsprov på maskinerna sedan skall de vara klara kan jag tänka. Ja det finns naturligtvis massor mer att göra  men hinner vi inte så kan det gå ändå. Träullshyveln skall ju med ner så den behöver ses över något lite även den under tisd onsd. Det blir väl ett mått av generalrepetion på Torsdag kan jag tänka med grupp som åskådare. Det skall bli så "gôtt å åka ner till Greasted å ta del i allt som bjuss". Bara det blir vettigt väder så kan det bli mycket riktigt bra.

2 juni 2011

Case producerar - Sten och dam, som vi kallar Macadam

Dagens rapport innehåller nästa moment i att adoptionen av Case och fostra den till ett lydigt verktyg. Stenkrossen måste vi prova  och se om regulatorn verkar efter att vi varit där och skruvat? Vid  körningen på vägen så verkade den lite "stel" och vi har ingen tidigare erfarenhet av regulatorer typ, Pickering.  



Stenkrossen står ju uppställd  för jämnan så det var ett relativt lätt moment att rulla fram lokomobilen  och lägga på remmen. Röken lägger sig som en dimma när stenarna börjar matas i och stenmjölet sprider sig lätt i vinden. Tänker genast på debatten  från 1970 talet om "sillekosen" det var väl stendamslunga eller något sådant. Minns inte så mycke om själva argumenten men det resulterade i att ett antal gjuterier fick lägga ner vill jag minnas.
  

Brorsan har gjort så få timmar vid krossen så han har nog ingen stenlunga än på några dagar, och föresten är han så gammal nu så det hinner nog aldrig utvecklas. Här står han och funderar över om den sten är bättre än den, eller tar jag den kanske och sen den? Krossen tar det mesta bara de inte är för stora. Den hade inte varit så mycke i bruk de sista åren så mossa och annat grönt hade börjat att vinna terräng men det var till att " skita i sa pigan när hon fick en potta i Julklapp"



Detta är vad Uno fäktar efter när han vevar i den stora ratten på Casen för att komma i läge inför rempålägget. Det är ju noga med att de är i linje och paralellt. Att sedan remmen blir kvar på hjulen det är ju en fråga som många undrar över.  


Landsvägsidyll pratade vi om och bifogar därför denna bild ifrån den gamla "svältutelia" så som våra förfäder hade den när de for till Skara med Nora eller var märra hette. Detta var således innan automobilernas framfart krävde mer och bättre vägar. En ny sträckning  i början av 1950 talet lämnade denna sträckan åt lokaltrafiken så här har rullat såväl Munktells som Westinghouse, Foden och Avelings tidigare och nu Case. Kan man prata om ruteinerad Rutt.



1 juni 2011

Ni skulle se - när vi klyver ve


Idag var det lite av torka på Rubens med bara en smula liv i maskinparken. Var tvungen att ta mig till skogen under eftermiddagen för att hämta träullsvirke. Normalt så hyvlas Asp, med den måste vara torr. Torr asp finns ju normalt inte i skogen utan det får man ta ner i tid och savbarka vilket ju inte blivit gjort. Nu hade vi en del asp-kubbar kvar i lager så några bitar kommer med till Danmark men dagens tillskott på träullsvirkes fronten består av torrtall. Ja nu är det ju även problematiskt att ta däna torrtallarna i skogen eftersom vi certifierat oss och det då skall vara en viss mängd torrträn per ha. Detta åtagande är det jag har svårast för  med certifieringen, och dagens contraproductiva handlande var absolut i strid med detta då vår skog har för lite torrträd. Ett faktum som danskarna i Greastead fullständigt ski,... nä förlåt struntar i. De vill se träullshyvling så det är bäst att ordna virke. Får väl kompensera denna tall med barkning av något annat  eller så. Men å andra sidan torde träull vara så miljö relaterat att det skulle kunna ge de pluspoäng tillbaka som bristen på ena enda torrtall ger i minus. Det klart att det gör, jag är säkert helt skuldfri genom denna senare insikt.  

Den lilla rara Sandbäcks motorn från Årsta Gård norr
om Stockholm går ypperligt till Klyven. Lättstartad och
möjlig att ställa ner till ett mycket lågt varvtal vilket passar
klyven eller i alla fall klyvaren.


Torr tall är annars ett alldeles utmärkt träullsvirke så länge det är kvistfritt. Det betyder att man får ta till de finaste bitarna och se till att man såga mellan kvistaringarna. Det blir någon vedkubbe då emellanåt för tallarna i vår skog har inte träullanpassats utan jag får göra dem kompatibla genom att såga undan några brickor med kvist ringar. Den döda tallen hade lidit en kvavfull död genom ett töreangrepp. Det betyder att det kan komma att lukta töre på demofälted under Pingsten. Så var det förra gången, när ena lång häs med träull hade lagts upp och låg där i solen och gazza. Att det "lokta gôtt näsera på de Danske" den gången. Nu kommer vi att göra ett nytt försök.   



Uno i full färd med kubb klyvning inför Grestead förberedelserna.

 Det gäller då att soltorka kubben lite så den inte är fuktig, och absolut inte rå för det gillar inte hyveln. Det innebar att vi måste starta upp klyven för första gången i år. Va kul, bättre anledning finns ju inte än att köra tändkulemotor driven klyv för nyttan skull. Härligt.
Klyven den kommer från Dagsnäs egendom mellan Skara och Falköpin. Ja visst, där vid Bjurum där tranorna dansar för hela svenska folket. Motorn det är en av våra finaste gåvor till museet en gång för längesedan. Den kommer från Årsta gård norr om Stockholm. En vänligt sinnad själ gav oss den vid sitt besök här och fabrikatet det är Sandbäckens Katrineholm. Den saknar skylt så tillverkningsnumret vet vi inte men den är inte så stor som de norrlänska motorerna oftast är utan på 6-8 hk bara.