5 feb. 2015

MUNKTELLS anno 1871 - som vi inte tidigare sett



EN OVANLIG MUNKTELLS – Ett steg i rätt riktning


Ett tilläggsblad till  Munktells Historieskrivning.



För några år sedan återupptäcktes några gamla bilder från Lantbruksutställningen i Göteborg 1871. Bland bilderna finns en Munktells lokomobil avbildad vilken har visat sig vara ett viktigt bidrag till kunskapen om Munktells lokomobilernas tidiga utveckling. I följande redogörelse ger Tore Blom, från Rubens Maskinhistoriska Samlingar i Götene en beskrivning av vad som bilden tillsammans med annan forskning blottlägger.
Det var på, Kungl. Skogs och Lantbruksakademien som bilderna återupptäcktes och där en bild återger en mycket ovanlig och intressant Munktells lokomobil. Dokumentation om lokomobiler från den här tiden är sällsynta, och ett så klart och rent foto är unikt och oerhört värdefullt för oss som gräver i vår maskinhistoria. Ur Munktells perspektiv är bilden oskattbar och bekräftar Munktells, eller som det då hette, Eskilstuna Mekaniska Verkstad, som ett företag i framkant på utvecklingen.




(med vänligheten av Kungl. Skogs och Lantbruksakademien)



Vid lantbruksutställningen i Göteborg 1871 ställde Munktells ut ovanstående lokomobil på 4 NHK. Troligen är det lokomobil Nr 205. Den har alla kända drag från1870-80 talen men

är försedd med ett helt nytt koncept där cylindern är inbyggd i ångdomen. Kanske är det en prototyp, som inte fick några efterföljare förrän långt senare.



Lokomobilen på bilden visar många av de tidstypiska dragen från 1870 tal och framåt.  Med stor tydlighet kan vi se ytterligare detaljlösningar som går igen i dessa tidiga maskiner, men det som verkligen gör maskinen intressant är just avvikelsen från det normala. Den stora avvikelsen är att lokomobilen har en ångdom i vilken cylindern är inbyggd. Ett utvecklingssteg som ligger betydligt tidigare än vad som tidigare var känt. Det är naturligtvis en god idé då cylindern därigenom inte blir utsatt för yttre avkylning så som annars sker, med kondensering av ånga mot den svalare cylinderväggen som följd.

Munktells ställde vid 13;e Svenska Lantbruksutställningen i Göteborg 1871 ut två lokomobiler om 4 och 8 nhk. Lokomobilen på bilden har identifierats som den mindre av de två och har analyserats grundligt för att om möjlighet också kunna fastställa dess tillverknings nummer. Helt klart är det inte men en kvalificerad gissning är att det är lokomobil nr 205. Totalt byggdes bara 5 stycken 4 hk lokomobiler under den aktuella tiden. Utöver nr 205 var det lokomobilerna nr 213-216 vilka också alla är sålda inom ca ett året efter utställningen.

Möjligen var lokomobilerna 213-216 också konstruerade på samma sätt och att bilden föreställer en av dem. Men grundtipset är lokomobil nr 205. Kanske utställningsmaskinen var en prototyp som inte fick någon egentlig efterföljare förrän långt senare.



Här i en förstoring av bilden från 1871, ser vi cylinderdomen i närbild. Hela maskinen utstrålar ett gediget maskinbygge. Notera klykan för den nedfällda skorstenen överst på konsolen för gejden. En lösning vi inte tidigare noterat.



Med cylindern i direkt kontakt med ångrummet som här sker, uppvärms den utifrån i paritet med temperaturen på den verksamma ångan inuti cylindern. Det är naturligtvis till stor fördel för ekonomin och reducerar risken för vatten i cylindern. Detta system med så kallad ångtröja blir senare standard och en självklarhet på alla ångmaskiner. Jag tror att vi här ser Munktells första modell med ångtröja men vet inte hur vanlig konstruktionen var därefter, fram till att det blir standard för Express lokomobilerna på 1880 talet.                                                                   
 

Bild,  Munktells lokomobil klass E,  nr 792 om 4NHK tillverkad 1884. Cylindern är på denna maskin i princip konstruerad på samma sätt som maskinen från 1871, med cylinderblocket som ångdom och därmed finns ånga som omsluter och värmer upp cylinderloppet på utsidan. Detta system med så kallad ångtröja, blev standard allt eftersom. Lokomobiler klass E var med de första men i och med klass H 1897 blev det standard definitivt, på samtliga Munktells modeller.




Munktells har nu inte hittat på detta själva utan det sannolika är att man har gjort en egen version av ett koncept vi först finner hos Richard Hornsby 1849. R. Hornsby´s lokomobil var försedd med en dom liknande förhöjning av ångpannan över fyrboxen, vari cylindern placerades. R.Hornsby var inte ensam om den lösningen utan flera andra företag var inne på samma linje, bl.a. Ransomes som var en annan marknadsledande lokomobiltillverkare.

Munktells version av denna idé, med en separat cylinderdom skruvad till pannan på samma sätt som cylindern annars skulle vara ger ett mer gediget intryck och hela maskinen ser överlag väldigt välbyggd och attraktiv ut. 

Richard Hornsby´s lokomobil från 1851, med cylinder och slidskåp inbygd i pannans ångdom, i formen av en förhöjning över eldstaden. Konstruktionen som presenterades redan 1849 var möjligen förebilden för Munktells lösning enligt maskinen  visad i Göteborg 1871.


Grundmodellen för Munktells framgångsrika lokomobiler har sitt ursprung i den modell som konstruerades i slutet på 1860 talet. Den är senare känd som klass G, och skulle visa sig som den bästa i längden. Men även om G modellerna, senare transformerad till klass H, kom att bli en oslagbar vinnare, så var den vägen inte helt rak utan hela tiden utsatt för konkurrens och omprövningar. 

Tillverkningen av lokomobiler var generellt vid den här tiden väldigt trevande. Standarden hade inte satt sig riktigt och få saker var givna, varför nya idéer hela tiden framlades och prövades mot gamla. Tiden 1870 tal brukar benämnas experimentens tids era. Utvecklingen var givetvis internationell varigenom influenserna från andra marknader, främst England var påtaglig. En viktig faktor i utvecklingen var de återkommande lantbruks och industriutställningarna, där nya idéer och lösningar presenterades och blev tillgängliga för skärskådning av både inhemska och internationella konkurrenter.

Fotot från 1871, har bidragit till att ytterligare förtydliga Munktells trendkänslighet och hur man bevakade och tog till vara de framsteg som gjordes.

Nu var detta inte varken första eller sista gången Munktells anammar andras idéer. Att ta vara på vunna erfarenheter och kopiera goda lösningar är naturligtvis ett framgångs koncept. Inte är det väl hela förklaringen men av viss betydelse kanske, inför det faktum att företaget finns kvar, 180 år gammalt och att Munktells lokomobil klass H, är ansedd som världens mest bevarade lokomobil. Ingen annan modell från något fabrikat finns kvar i sådant stort antal som denna.



Tore Blom


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar