16 mars 2013

Underbar bild på Tröskelaget - Men var är det taget?

Ja själv har jag ingen aning förutom den ledtråden att bilden köptes på en loppmarknad vid Torekov eller vid Mäsinge kvarn närmare bestämt. Det ger egentligen ingen mer ledtråd än att det rimligen är en Skåne eller Halländsk vy?  Men mer än så vet vi inte i fråga om tid och plats. Så igen söker och hoppas jag att någon läsare kan ha vetskap om detta tillfälle och lust att informera.



Maskinerna på bilden har vi däremot mer vetskap om, och ger oss inget större bry att reda ut. Innan vi ser närmare på vad där är så ta del av min klagan över att man skrotade alla dessa gamla maskiner.
VARFÖR var det nödvändigt. Varför sparades inte någon av våra kulturvårdande institutioner och myndigheter, var var dess företrädare när jobbet skulle göras? Stor smärta och sorg känner jag när kultureliten rycker på axlarna och ler, säger,   - inget att ha, låt det va, det är ju bara vanligt folk. Dom är ju i arbetskläder, sånt det ger inte min hatt i karrieren någon ytterligare fjäder. 

Lokomobilen är en Munktells självgående lokomobil modell 1908 eller därefter. Den är på 25 hk men det finns ingen möjlighet att säga vilken maskin det är då vi inte känner tillfället eller sammanhanget. Efter ångmaskinen hänger halmpressen och sist så tröskverket. Halmpresser eller Stråpressen, som det ibland stod skrivet ser väldigt fräsch ut och verkar vara nyare än lokomobilen och tröskan. Tröskan är för övrigt en av Munktells verkliga klassiker, ett typ M, ett 3 fots. I detta fallet från tiden före de rundekrade transporthjulen gjorde sitt antågande omkring 1912-13.  Det har kommit regn, det ser vi på vägen som har gott om vattenpölar. Men nu skiner solen och fotografens skugga är med nederst i bild.  Det gör inget för vi älskar att  upptäcka det allesammans, men kan tänka mig att han, fotografen var besviken på fadäsen. I sammanhanget mycket oproffsligt.
Vart maskinen är på väg vet vi ju då inte, lika lite som från vilken gård den kommer. Min gissning är att händelsen sker på höstkanten och att maskinen transporterades till nästa arbetsplats. Det var säkert bistert, slitsamt och helt befriat från tanken att vara ledig en vecka 14 dagar för att fara till Thailand på semester.  
Tänk att det gick att leva ett helt liva ändå? Jag har tillräckligt med fantasi att förstå att kunde gå. Istället bjuder min fantasi att jag vore "ledig" samma tid för att vara med i tröskelagets sysslor,  flytta maskin och jobba den tiden med dom, om det vore så möjligt.





4 kommentarer:

  1. Trevligt inlägg, men jag måste tala mot dig på en punkt.
    Både tröskverk och halmpressar bevarade. Inte enstaka utan ett flertal. Även motsvarande arbetskläder och berättelser om arbetet. Liknande fotografi finns på våra museum.

    Den lucka som finns är lokomobilerna men där gör ni en beundransvärd insats. Ondgör dig inte på de tidigare och nuvarande personalen på våra museum. Någon kulturelit är de knappast. De arbetar för att bevara så mycket av vår kulturhistoria som är möjligt med de resurser som finns att tillgå.

    Per Larsson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo så kan det vara, möjligen,.. men hur skulle det kunna vara, är en annan fråga?

      Ingen ifrån officiellt håll bryr sig väl om det vi åstadkommit. Men det är trots allt de som har ansvaret och de resurser som är givna? Vi har inga pengar eller egentligt stöd och det tolkar jag som det är. Min absoluta känsla är efter 50 år att det inte ses med blida ögon att vi gör vad vi gör eller har gjort, från officiellt håll.
      ex. När man bygger upp vad man kallar ångcentrum i Forsvik med anslag och pengar från olika håll, inte minst skattepengar, så har man inte någon gång beaktat att landets i särklass mest kompletta och representativa collection finns inom området redan.
      Aldrig har väl heller Tekniska museet eller Nordiska museet kontaktat oss för att tillgodogöra sig varken våra kunskaper eller se till vår samlade andel av kulturarvet.

      Detta skulle jag nog kunna ha mycket synpunkter på,. och jag har endel kommentarer och uttalanden från dessa instanser att luta mig på.
      Far sa alltid att vi kan nog göra det vi gör och göra det bra, men något riktigt erkännande får vi aldrig, för vi har fel efternamn. Med det får vi nog räkna in omgängeskrets, för jag är idag än mer säker på än någonsin att det är inte vad du gör som räknas, utan VEM som gör det. TB



      Radera
  2. Hej. Jag anser att ni gör ett helt otroligt jobb! Synd att inte alla ser det eller uppskattar det. Man tycker att dom borde ta vara på all er expertis. Men de är ofta som du säger.. man ska ibland ha rätt efternamn. Mvh Mattias Pålsson

    SvaraRadera
  3. Hej. Jag anser att ni gör ett helt otroligt jobb! Synd att inte alla ser det eller uppskattar det. Man tycker att dom borde ta vara på all er expertis. Men de är ofta som du säger.. man ska ibland ha rätt efternamn. Mvh Mattias Pålsson

    SvaraRadera