Den nyligen importerade lokomobilen av jätteformat, som nu står i delar på vår gårdsplan är legendarisk flera sätt. Det specifika exemplaret är en av de första Avery lokomobilerna som bevarades av nostalgiska orsaker. Den Amerikanska historiken som berör just detta ex av Avery försöker vi att sammanställa i nuläget så det lämnar vi, men intressant kan ju vara det Svenska sammanhanget, som vår import bottnar i. Det finns således en Svensk historia att luta sig emot, ett historiskt sammanhang, som gör import av detta slag mer legitim och framför allt intressantare. Vår Avery har samma data i många fall som de tidigare varför vi gärna hävdar att maskinen på flera sätt är historiskt riktig.
Under den tidiga fasen av motorkultur var det ångplogar som härskade. Det var i huvudsak Fowlers linplöjare som härskade och dessa fanns ju i några exemplar i Sverige fram till 1946. Systemet med att vinscha plogen över fältet var inte anpassat till de förutsättningar som var i USA, utan där utvecklades ångplöjningen i form av "direct traction". Avery försökte med denna sin konstruktion av ploglokomobil komma bort från det normala systemet att hela draget vid plöjningen var upphängt i ångpannan den känsligaste delen på hela maskinen. Avery lokomobilerna är därför konstruerade som ett lokomotiv med ett chassi vartill maskin och panna är på byggda.
Avery på Gårdstånga 1908
1907 utsågs Avery till den bästa ångplöjaren i USA och kanske att det var det som fick arrendatorn vid Gårdstånga Nygård, att 1908 importera landest första direkt dragande ångplöjare. Kapaciteten måste förväntats vara enorm med tillkopplad plog om 9 skär. Har inga uppgifter om hur lyckosam Gårdstånga maskinen var men den ersattes med traktorer år 1916. Den till Gårdstånga importerade maskinen var om 30 hk, och den största modellen som Avery tillverkade.
På Stafva 1909
På rekomendation från ägaren Christensson på Gårdstånga, infördes ytterligare en Avery till Sverige. Denna gång var det Willy von Corswant på Stafva, Gotlands största enskilda lantbruk som moderniserades med en ångplog 1909. Även denna Avery var en av de största på 30 hk torde varit i det närmaste identisk med den på Gårdstånga.
Willy von Corswant var mycket missnöjd med sin Avery och beskriver i ett brev dat 1912 problemet. Han sökte efter en bättre lösning då lokomobil plöjning inte passade Stafvas förutsättningar och redan 1915 har vi en uppgift om att det på Stafva fanns en Avance motorplog, motoriseringen tog därmed nya tag och Avery lokomobilen inordnades förmodligen i andra mer passande göromål.
På bilden nedan ser vi Stafvas Avery bogserandes ett mudderverk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar