Idag hade vi anledning till att ta till Lanz och stora vagnen, då vi hade besök av "Dagis". Att agera farfar och morfar går ännu rätt så bra. Än så är de så små att de inte upptäckt den där Pinsamheten som snart kommer att infinna sig. Traktorsvängen är uppskattad och ett säkert kort även om turen är kort.
Vagnen, en trupptransport från 1918 har ett tilltalande yttre och en god rymd som ger möjlighet för hela gruppen att åka samlat. Att Vädret under förmiddagen var näst intill somarlikt var naturligtvis en fördel. Väl uppvärmd tuffade vi fram på lokalslingan som från forntid till tidigt 1950 tal utgjorde rikssträckan, norr till söder. Den har under århundraden förbundit Stockholm landvägen med resten av världen. Nu uppgraderad till lokalväg och museal Lanzväg.
"De våra," Edvin 5 år och Hanna 6 traskade i rask takt före in lokalerna och visade upp samlingarna utifrån helt andra kriterier än vad våra besökare annars är vana vid. Att de idag har gjort en av sina första guidningar tänkte de nog dock inte på. Idag gällde inga årtal, hk eller bemärkelser av det normala snittet utan, vilka maskiner som var bäst att sitta på och "köra". Viktigt är att få sitta på den som alla de andra sitter på, -Nu är det min tur, - men ja vill också köra?
Att tändkulemotorn var svårstartad och långt ifrån rökfri i dag, i alla fall inledningsvis, förstärkte nog bara upplevelsen. För efter uppvisningen med Sandbäckarn och vedklyven säger en av grabbarna i det äldre laget, - Detta var spännande, riktigt spännande var det. Här hade min pappa velat va med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar