Att hitta en självgående - del 2



Munktells största självgångare typ SK6. Här på besök i Målilla under
en av motordagarna. Förhoppningsvis så ser vi den i år igen jämte 
ytterligare några självgångare vid det planerade lokomobil mötet på
motordagarna i Augusti.   



Vad vi fann
Vad var det då vi fann? Den allra första självgångarn vi var i kontakt med var just vår stora SK6 som vi lokaliserade 1969-70 genom Malte Hultgren skulle jag tro. Att Hultgren tipsade om den var naturligt då det var en maskin han varit bekant med sedan slutet på 1930 talet. Han tänkte sig nog inte att far skulle kunna köpa den för den var fortfarande i bruk säsongsmässigt som kraftkälla för sågen den stod i. Den var då även bara halv egentligen för allt som hade med drivningen var bortskrotat. Hjul och axlar, kugghjul, och hela tenderverket osv saknades helt då den stod där uppmurad på betongplint.
Detta och den informationen att den inte var till salu gjorde nog att far inte hade så stor brådska dit utan tog det vid tillfälle. Genom annonser och den följande kontakten med Per O Karlsson i Blåningsmåla Kvarn fick vi vetskap om andra lokomobiler både befintliga och skrotade. Bla en vanlig transportabel Marshall lokomobil nere i Skäggeryd, Fågelmara. Den kom vi försent till, då den precis hade hämtats av en annan samlare ifrån Västergötland. Även om det var så nyss att spåren i marken upp till lagårdsbacken och i gruset på gårdsplan var kvar så fick vi aldrig se den. Vi for igen, för vi var försent ute den gången.
Från Skäggeryd minns jag att vi egentligen bara mötte en enda man som nog inte var helt till sinnes. Idag heter det visst att, -hissen inte var helt uppe, eller att, -alla hästarna inte var inne, men jag skulle vilja säga att, -han nog inte hade säkerhetsventilen helt i ordning. Han tjoade och skroderade, han gestikulerade med armarna om denna lokomobilen, och allt han egentlige sa var, - STOORA hjul, Den hade stooora hjul!! 
Emellertid behöver ingen tycka synd om oss för några år senare kontaktades vi av denne samlare från Västergötland Tore Johansson Ringestena, och den vägen införlivades båda hans lokomobiler till Rubens Samlingar. Från Ringestena köpte vi Marshallen från Fågelmara och en Munktells H5 om 16hk.

Marshall i Gullabo så far åter till Gullaboås
Från Fågelmara for vi upp till Gullabo, där självgångarn skulle finnas, men vi kom till ett Gullabo som inte ville kännas vid vår uppgift. Men däremot hittade vi en såg med ett maskinhus i Gullabo, vari det fanns en riktigt gammal tvåcylindrig Marshall lokomobil inmurad. Tyvärr hade skrottjuvarna varit framme och länsat den på en del metaller men maskinen var ju riktigt gammal det såg vi ju. Då menar jag 1880-90 tal i alla fall. Dessvärre var ägarinnan på hemmet och vi fick aldrig tag på henne så när vi kom tillbaka vid ett senare tillfälle var allt utrivet. Ja det är bedrövligt att nu sitta här 40 år efter och förstå att med en lite större ansträngning hade det gått att rädda.
Nåväl vi visades tillbaka söder ut, -det är inte här i Gullabo utan ni menar nog nere i Gullaboås,  och så for vi söder ut igen. Naturligtvis far vi då förbi Bondessons sågverk på vägen dit då sågen låg en aning vid sidan av så först efter nästa hänvisning hamnade vi till slut rätt i Magdegärde. Kommer ihåg hur noga det var med Gullabo och Gullaboås, två orter som ligger intill varandra. I alla fall tycker man så om man har rest 35 mil från Götene att perspektivet är ett annat. Alfred Bondessons Sågverk i Magdegärde huserade således Sveriges enda, fel, världens enda Munktells lokomobil typ SK6. Hela den berättelsen skall jag ta senare. 

  

Per O Karlsson hade reda på mycket och hans efterforskningar lokalt resulterade i tips om ytterligare två självgångare. Den ena av dem var skänkt till Vissefjärda Hembygdsförening och fanns i ett låst utrymme så den såg vi inte förrän den senare var igång vid något midsommarfirande. Det var den minsta modellen det framkom så vi föreställde oss helt riktigt att det var en K2a
Nästa självgångare, den tredje vi kom i kontakt med var den lilla SK2 an som stod under några stora askar inne på en gårdsplan i Gustavsbygd norr om Vissefjärda. Den historien är en fantastisk berättelse som är fullvärdig ett eget inlägg var om jag återkommer. Denna maskin var den första kompletta maskin vi såg där den stod där nerskjunken på lagårdsbacken med bara någon gammal regnrock över sig. Men även denna var omöjlig att köpa så det gällde att leta vidare. Än levde hoppets låga och kanske att den aldrig brann så starkt som just då under de första åren på 1970 talet.

 

Munktells SK2 ursprungligen hemmahörandes i Vissefjärda Södra
ångtröskförening. Vi lokaliserade den i Gustavsbygd genom tips från
 Per O Karlsson som också senare var som vårt ombut vid köpet.