Målillas historik - tål inte kritik. En avog replik - är dock usel retorik

Sticka ut hakan

Vi har presterat en debattartikel i Maskinhistoriska föreningens tidning Maskinveteranen 47/2013. 

I den artikeln ifrågasätter vi den officiella beskrivningen av C.A. Alms motor vid Målilla Hembygdspark. Den är direkt baserad på de erfarenheter och slutsatser vi nått under arbetet med  tidigare nämnda utredning om Beijers motor utveckling. Dessa slutsatser gör att vi öppet ifrågasätter nuvarande datering och beskrivning av Alms första motor, eller den motor som idag benämns för Målilla no1. 

Nekat publicering

Detta efter att vi blivit nekade publicering i vårt medlemsorgan för Tändkulans Vänner, tidningen Tändkulan. Anledningen som angavs mig, av herr redaktör Sjöstrand var så usel, att vi inte lägger ut den här utan förbiser det hela som ett missförstånd. Sorgligt om medlemmarnas tankar och åsikter inte får komma fram utan sorteras bort på rent godtyckliga grunder. Det ger mig anledning att kanske skicka lite mindre material söder ut och lite mer till Norrköpingsbladet.

Inget att debattera?

Ett debattinlägg var det tänkt som. För att få en större medvetenhet och kanske nå en mer korrekt beskrivning av denna lilla bit av det teknikhistoriska arvet framledes. Men det har så här långt bara belyst den ständigt aktuella frågan ytterligare, om vem som har rätt att tolka och berätta den lokala historien. Vi har mött på den tidigare från flera håll så det är inget unikt. Här följer Målillas svar på artikeln.

 

Låt mig klargöra direkt att vi söker inte strid, utan klarhet. Klarhet i det motorhistoriska dunkel som omgärdar motorerna från Kristdala och Målilla. Reaktionen från Målilla har bara ytterligare satt tummen på devisen,
Det är historia härifrån, det berättar vi, det inte vi berättar är antingen inte sant eller utan betydelse.

Debatten verkar således ske utan Målillas medverkan och kanske att det går lika bra? Men den hållningen tror jag  kommer att vara ohållbar i det längre perspektivet. Intressant är om någon i läsekretsen hörde av sig med information eller eventuellt bara i ren reflektion kom med en kommentar, över våra tankegångar. Ensam kan man knappast göra mer än föra frågan på tal tills vidare. Om det någonstans, någon gång eventuellt framkommer ytterligare i frågan om C.A. Alms tidigaste motortillverkning, så måste det vara en fördel i sak om frågorna är formulerade, för hur skall vi annars hitta svaren? 

När kunskaps eliten inte har ägnat dessa lantbruks nära motorer en enda tanke under alla år och det lokala intresset är på svaj, får man ursäkta att vi samlare var helst vi befinner oss i landet, börjar bete oss som amatörforskare. Ingen äger historien mer än någon annan utan den tillhör oss alla. I vart fall tillhör den oss som söker den och fångar upp den. Till allas bedömning lägger vi nu ut hela artikeln här nedan från Maskinveteranen 47/2013.  /Tore Blom

 

Målillas äldsta - är det som de säger - eller egentligen en Beijer?

   Målillas no 1. En genuin Målilla produkt, så som informationen 
äger - eller egentligen en Beijer? Frågan ställer sig själv, då de 
är så lika att det inte går att säga skillnaden och någon god 
samtidsdokumentation inte ser ut att finnas.

Målilla no 1

Inför vårt tidigare arbete med att analysera Beijer/Göta motorernas släktskap (redovisat i Tändkulan no 43) var en av de grundläggande frågeställningar de likheter som fanns med andra närbesläktade motorer. En sådan motor är den som finns bevarad i Målilla Hembygdspark och som är känd som den ”första Målilla tillverkade motorn”. I en fortsättning av studien på dessa modeller ser vi här närmare på denna äldsta av alla Målilla motorer. Motorn är skyltad Målilla Mekaniska verkstad, och är allmänt beskriven som den första tillverkade vid verkstaden år 1907. Den har dock så många omistliga likheter med de Beijer motorer vi vet från 1908-10 varför jag nu öppet ifrågasätter delar av den nuvarande beskrivningen beträffande motorns ursprung och historia.

 

       F. O. Beijers motor från Kristdala, Tillverkad efter 1908 men före 1910. 
Denna motor står i jämförelse med Målilla no 1, och bedöms som 
snäppet äldre.

Då Beijers motorer av denna typ är de tidigaste och ursprungligen stilbildande har jag valt att i mina jämförande studier använda Beijers modeller som norm och jämför andra liknande motorer däremot.

Generellt sett är Målilla no 1 så lik Beijers att den lätt kan uppfattas som en motor tillverkad av Beijers. Om man bortser från motorskylten och de av grundarens son, Carl-Axel Alm, lämnade uppgifterna skulle ingen påstå något annat än att detta var en Beijer motor. En motor jämförbar med kusinerna Pihls Beijer, modell 1908. De är i det mesta identiska till både konstruktion och detaljutförande. Även vid en jämförelse av gjutgodset kan man inte förstå annat än att de är gjutna med samma modeller. Där finns dock några väsentliga skillnader som gör att vi bedömer Beijern som den äldre av de två.

Skillnader

De avgörande skillnaderna finner vi vid en jämförelse av, motorernas avgasrör, Bränslepumpen med regulator och svänghjul.Avgasröret kan vi bortse ifrån då det uppenbarligen är en relativt modern skapelse, försedd med svetsfogar mm och utan det minsta försök till en tids anpassning.

Insprutningspumpen som är monterad på bryggan på cylinderns högra sida kan beskrivas bestå av två delar. Regulator delen måste vara av senare datum, och av den typ som vi hittar på Målillas A motorer från 1912 och senare. Pump delen är av den tidigaste typen som vi finner på bilder från 1908 och på Pihls Beijer motor modell 1908. Signifikativt för denna tidigaste kända pump typ är att pumphandtaget finns på insidan av pumpen och att den saknar justerings möjlighet av pumpkolvens slaglängd. Det inre läget för pumphandtaget återfinns även på alla Målillas A motorer långt upp på 1910 talet men A-motorerna har försetts med en skruvjustering av slaglängden som just tidigare saknades. Det ser dock ut som att själva pumphuset är en av nyare tillverkning bearbetad från ett massivt stycke och inte från ett gjutet ämne. Det finns likadana på några Beijer motorer och är av allt att döma ett senare reservdels komplettering.

 

Två bilder som visar bryggan med bränslepump och regulator på de båda motorerna Målilla # 1 och Beijers 1908. Här syns hur Målilla motors pumphus är tillverkat från ett massivt stycke istället för att vara bearbetat från ett gjutet ämne, så som det annars är generellt.  

En betydelsefull skillnad finns därutöver, då Målilla motorns balanshjul är av samma mått och fason som Beijers motorer har f.o.m. 1909-10. Två detaljer som visar på att det är en tidig motor, är den gamla runda typen av ljuddämpare och den höga typen av lucka över spolkanalen. Denna korta runda ljuddämparen, liksom den höga luckan över spolkanalen verkar försvinna på Beijermotorerna i början på 1909. Medan den tidigare typen av tank, pumpstänger och gejder linjaler hänger med ytterligare ca 100 motorer fram t.o.m.1911, i vissa fall. Det faktum att Målilla motorn har den senare typen av balanshjul ser jag som en indikation på att den daterar sig till tidigast sent 1909. I övrigt hittar vi inga avgörande ursprungliga detaljer som tydligt skiljer Beijer och Målilla fysiskt åt. 

Systematisk sammanställning

Arbetet med att forska efter säkra data och information om Beijers motorer tillverkade från start 1896 fram t.o.m. tiden före första kriget 1914, har medfört att vi har kommit dessa motorer väldigt nära och studerat dem allt mer i detalj. Vi har systematiskt listat alla kända motorer och letat efter skillnader i utformningen som kan indikera de utvecklings steg som skett under denna period. Vi har noterat utföranden och förändringar som vi fört upp i tabell och därmed kunnat göra statistiska jämförelser. På så vis kan vi följa utvecklingen och sammanställa en lista i kronologisk ordning. Även de tidigaste onumrerade motorerna har vi med ledning av de olika utvecklingsfaserna kunnat sortera upp med stor precision. Denna sammanställning är ett mycket träffsäkert facit för motorerna tillverkade efter 1910. Träffsäkerheten på de tidigare, de onumrerade motorerna, är något sämre men vi anser den ändå som god. 

Onumrerade

Under de tidigaste åren på 1900 talet fram till och med 1908-9 verkar det som om alla Beijers motorer var onumrerade. N.A. Beijer antas ha börjat sin numrering först sedan han lämnat Kristdala och etablerat sig i Vimmerby. Den nummerserien kom sedan att bli densamma för motorerna vilka tillverkades under avtal för Thermaenius under namnet ”Göta” 1910-14.



 Är denna skylt en samtida eller en reproduktion

      tillkommen efter att Alm återköpt motorn 1930?

Det är vår bedömning att även den del av F.O. Beijers motorer, som tillverkades efter delningen och som ingick i engagemanget med Thermaenius 1910-14 finns inom denna nummerserie. F.O. Beijers motorer som tillverkades i Kristdala och eventuellt såldes på annat håll ser ut att ha varit onumrerade, och det ända fram till krigslutet 1918

Beijer motorernas utveckling 1908-14 är i det närmaste klarlagd, även om kusinerna Pihls motor inte är exakt åldersbestämd. Men då den är skyltad F.O. Beijer, Kristdala bör den vara tillverkad efter delningen och det ger som tidigast 1908. En annan motor, verifierad som såld 1909, finns bevarad och har en rad detaljer av senare utföranden. Där går en brytningslinje varför kusinerna Pihls motor rimligen kan anges till modell 1908, även om den likaväl kan vara tillverkad och såld någon gång under 1909.

Samtidsdokumentation en Brist

 

Det tidigaste samtidsbevis på motortillverkning i Målilla är denna annons

I tidningen Barometern den 30 Okt 1909. Den följs av ett flertal liknande

under hösten genom ombudet C.A. Svensson, Kalmar

Ett av de stora problemen är brist på tryckt information från tiden före 1910. Det tidigaste tryckta samtida materialet är ett foto på en motor som antas vara från N.A. Beijers i Vimmerby. Det fotot ligger till grund för ett träsnitt i vad vi ser som Beijers tidigaste broschyr daterad 1908. Före 1908 har vi inte funnit något som lämnar en jämförbar beskrivning till bevarade motorer. Några Broschyrer från 1910 och senare finns från båda Beijer företagen men ger begränsad information då de använder samma bilder hela tiden.

Vi har således bilden på N.A. Beijers motor i Vimmerby från 1908 liksom den tidiga F.O. Beijer kusinerna Pihl har, samma år. Ytterligare ett par tre motorer från tiden före 1910 finns kända och har jämförts. Det är inte tillräckligt mycket att jämföra och basera en säker slutsats på men med lite logik och relevans kopplat till sammanhanget får man ut en sannolikhet som gränsar till övertygelse.

Verkmästare Samuelsson



Det är minst lika ont efter samtida, skrivna källor om Målillas motor tillverkning som det är

m Beijers. En källa till information är den intervju med verkmästaren Ernst Samuelsson som finns återgiven från boken, Familjen C. A. Alm  /  Kerstin Botesgård Jeppson 2003.



Ernst Samuelsson arbetade med Carl August Alm från 1910 och var kvar i Målilla Verkstaden i 60 år. I intervjun med Samuelsson står det att C. A. Alm tillverkade motorer till Thermaenius 1910-11. Det står där att de gjorde 25 om året vilket stämmer helt med vad som vi fick fram i det föregående arbetet om Beijer-Göta–Målillas motorer, publicerat i Tändkulan no 43, våren 2011. Vi hade där uppgift om att 48 motorer var levererade av Alm till Thermaenius, f.o.m. 1910.

Vi har funnit en annonskampanj från hösten 1909, och det är det tidigaste vi hittat om Målillas motorproduktion, vilket också verkar helt logiskt i relation till hur motorn är utrustad. Skulle bli förvånad om vi hittar något som indikerar på en motortillverkning så värst mycket tidigare.

Vad gäller Målillas motortillverkning är det därför än mer intressant att titta på sammanhanget vari denna motor sammanfaller och rimligen kan ha sitt ursprung.

Verifierade uppgifter gör gällande att,

- C. A. Alms verkstad Målilla Mekaniska Verkstad. grundandes hösten 1907.

- Målillas tidigaste verifikation på en motortillverkning är en annonskampanj Nov 1909

- Motortillverkning av typen Göta sker för Thermaenius 1910-11

- Målillas nya motor, A-motorn presenteras 1912

Overifierade uppgifter gör gällande att,

- den  s.k. motor no 1, är C. A. Alms första motor.

- den är tillverkad 1907 eller 1908. Det är lite olika?

- den såldes ny till prästgårds arrendatorn i Karlstorp och återköptes av C.A. Alm 1930

   eller 32, lite olika

- C. A. Alm tillverkade alla gjutmodeller och gjorde hela motorn själv.

En rad frågor infinner sig utifrån dessa fakta, som tex.

- Är det för det första rimligt att Alm startar sin verkstad med att tillverka en fotogenmotorer utan att

  detta finns omnämnt samtida någonstans ?

- Om det vore så, hur sannolikt är det att han kopierar en befintlig motor så i detalj lik befintliga

   Beijersmotorer att de ser ut som om de är gjutna utifrån samma modeller?

- Kan det vara rimligt att Alm lade ner så mycket arbete, bl.a. med att tillverka gjutmodeller på en

   kopia av en befintlig motor, utan att han gör några förändringar, eller tillför några ”förbättringar”.

- Är det inte troligare att den motor som åsyftas med att, ” Alm själv konstruerade och tillverkade

  alla delar till, även modellerna” egentligen är A-motorn

  

En alternativ teori

Utifrån de jämförelser som vi kan göra och det sammanhang vi ser anser jag att vi borde titta på en alternativ teori om Målilla no 1.

Målilla motorn refererad till som den första är en Beijer konstruerad motor som möjligen har tillverkats av C. A. Alm inför eller under Göta epoken. Motorns ålder bör omdateras till tiden kring 1909-1910, och den tillverkning av Göta motorer som då skedde. Det kan mycket väl vara den första av dessa, typ Göta motorer. Om vi omdaterar Målilla no 1 till 1909 och därifrån utgår ifrån att det är den första motor som tillverkades av Alm, vid Målilla Mekaniska Verkstad ger det egentligen inga nya frågor utan då stämmer det mesta mycket bättre.

Flyttar vi så över uppgifterna om C. A. Alms egen motorkonstruktion och det angivna modellarbetet m.m. till den motor som presenterades som A-motorn 1912 i stället, så faller allt på plats.

Den så kallade Målilla no 1, faller in i motormallen nära nog till 100% och Alm blir inte misskrediterad genom att ha plagierat en redan befintlig motor utan tillerkänns äran av att ha fört utvecklingen framåt genom att framgångsrikt konstruerat en helt ny, egen motor i och med introduktionen av A-motorn 1912.

Målillas A-motor var sannolikt den första riktiga Målilla motorn. Denna motor bör vara den 
som avses när man som man beskriver att, C.A. Alm egenhändigt konstruerade och tillverkade

alla delar, även modellerna, till en motor. Nästa motor som tillverkas vi Målilla verkstaden
har beteckningen C som i C.A. Alms initialer, inte B som vore mer följdriktigt. 
Motorbeteckningen B kommer först på 1920 talet efter att man även gjort en modifierad 
motor med beteckningen D för en motorplog. 

Ett inlägg för diskussion

Vi har inga klara entydiga bevis som direkt styrker en alternativ teori, men verkligheten och de logiska slutsatserna talar mer för den, än den nuvarande officiella beskrivningen.

Svagheten med den nuvarande officiella beskrivningen är att den är likväl helt obekräftat. Den stöder sig uteslutande på en utsago från Carl Axel Alm.  En utsago som motsägs av de fakta vi här har identifierat och pekat på. Många av de tidigare frågorna försvinner och vi får en följdriktig och logisk utveckling, om vi tar med dessa nya fakta, placerar in dem i sammanhanget.

Vi välkomnar den kritiska granskningen och en ev. diskussion baserad på fakta och relevans, snarare än hörsägen och minnessvaga berättelser. Låt oss skippa prestigen, låt oss söka sanningen och bevisen, för dessa finns där bara vi letar och låter oss förstå. Sannolikt kommer det med tiden fram ytterligare information som styrker den ena eller andra versionen så vi ser fram emot detta och all den hjälp vi kan få.