Minneapolis med stor spis, att beundra vid sina 100



Onkel Pete, senare bokhandlare i Nossebro, hade med sig denna Minneapolis
från USA 1911-12.  Nu under 2011 blir den 100 år och tar en plats i
the centennial-club.

 Minneapolis Mc från 1910-11, är det inte så många av. Denna idag lite fantastiska MC importerades av en hemvändande svensk-amerikan. Hans bror som också var där lär ha haft med sig en T-Ford.
Följande berättelse återges så som den minns och bevarats hos oss. Kanske någon annan har en varierande version så som det alltid blir när en berättelse återberättas.



Trots alla år (fyller 100 under 2011) är den i det närmaste komplett och helt i orginal.
Endast avgasrörs-böjen mellan cylinder och ljuddämpare saknas. Orginaldäcken är
 idag helt platta och förtorkade men kanske de heller aldrig varit av fälgen sedan de
monterades. Cylindervolym på 640cc med endast bakhjuls broms är ingen säker
lösning  enligt dagens standard.



Det hela började vid besöket hos svarv säljaren i Nossebro 1974, vilken jag redogjorde för i ett tidigare inlägg on NOHAB traktorn. MC:n som stod uppe på hönshuset med motorn urtagen och uppburen på magasinet köptes av Ruben Blom under stor press från hans båda söner. Fader Ruben tyckte priset var för högt och tvekade men brorsan och jag insåg att detta var en chans till en riktigt gammal MC som vi knappast kunde få igen.

Vid avhämtningen var den helt komplett förutom två saknade delar. Kedjan och avgasröret mellan cylindern och ljuddämparen. Kedjan har återfunnits men avgas kröken har ännu inte kommit fram. Den finns här, var det sagt då, och kanske den så gör, men vi har numera börjat att tveka.
Den encylindriga motorn är på hela 640cc och man blir förundrad över att det inte finns några andra bromsar än navbromsen i bakhjulet. Förslag har hörts om att den möjligen framförts mellan halmhäs (läs halm hässja) till halmhäs, för med så stor motor och bristfälliga bromsar kanske motsvarande nöd broms var att föredra. Avancerad cyckel med motor och växellåda i ett styckegjutna i aluminium, inte som HD och Indian där de var för sig.

Hur det kom det sig att denna motorcykel blev bevarad i detta orörda skick intill våra dagar? Jo, vi får det till att det  handlar om och karaktär och respekt för andras egendom. Cykeln som "onkel Pete" hade med sig omkring 1912, blev inte mycket körd i Sverige då Pete, av någon anledning for tillbaka till Amerika tämligen snart. Det var tänkt som ett  kort besök men det kom ett första värdskrig och möjligen någon kvinna emellan så det skrevs 1930 tal innan onkel Pete kom hem för att stanna. Då var ju både cykeln och Pete för gamla för att fara ut på vägarna varför den fick stå kvar på sin då undanställda plats. Men det uppväxande släktet i familjen bestående av brorsbarn närmast, var strängeligen förbjudna att ta fördel av denna extremt spännande maskin och för att hindra från okynnes bruk så monterades motorn ur och cykeln placerades på hönshus vinden. Onkeln, senare bokhandlare Pete, i Nossebro var utan egna barn så det var väl närmast anhöriga som blev vid den, i normal ordning. Vi köpte den av en brorson tror jag det var, för 36 årsedan.
Förslag har funnits om att renovera den i olika omgångar och det senaste mer seriösa försöket var att i samarbete med tidningen Signalhornet, -nej förlåt, Classic Motor heter det ju numera, göra en total teknisk och mekanisk genomgång och starta upp den. Detta avstyrdes dock av den yngre generationen i familjen. varför vi har en MC som inte startats på närmare 100 år.